Coronapandemin som redan är inne på sitt tredje år har kastat oss rätt in i en historisk tidsålder och ett farsoternas kontinuum. Pandemin har gett livet osäkerhet och oförutsägbarhet. Samtidigt har den i ett enda slag förändrat arbetskulturen, när en stor del av finländarna på nästan en natt övergick till distansarbete och en oändlig limbo av Teams-möten. Även om coronan börjar lätta lite har distansarbetet kommit för att stanna.
Just när coronans långa skugga började tyna en aning dök ett svart moln upp i öster. Rysslands anfall mot Ukraina drog oss igen rätt in i en historisk vändpunkt. Reflektionerna över huruvida man i Finland borde inleda diskussionen om Nato-medlemskap förändrades till ett sprinterlopp mot försvarsalliansen.
Historiska stunder har också upplevts på idrottsplanerna. Finlands herrlandslag i ishockey vann i februari ett historiskt första olympiaguld vid olympiaden i Peking. Bara tre månader senare tog Lejonen hem guldmedaljerna i ishockey-VM. Det var de första VM-medaljerna på hemmaisen, och genast de allra ädlaste.
När Finland vann sin historias första världsmästerskap i herrarnas ishockey våren 1995 blev händelsen en minnesvärd generationserfarenhet och en jubelfest som förenade nationen. Senare har man till och med tolkat det som att världsmästerskapet hjälpte Finland att resa sig ur depressionen. Tiden visar vilken betydelse den gyllene dubbelpotten i skuggan av coronan och Rysslands anfall ges senare.
Kollektivavtalsförhandlingarna denna vår har innehållit mer intriger än mången medelmåttig film.
Om man världs- och riksomfattande upplevt historiska tider så har också ni Jyty-medlemmar skrivit historia. Den gångna våren har man i kommunsektorn och den privata undervisningsbranschen använt stridsåtgärder, som Jyty under sin över hundraåriga etapp knappt använt sig av. Jyty-medlemmarna har nämligen deltagit i historiskt omfattande strejker.
Ett tack till er alla Jyty-medlemmar som deltagit eller stött stridsåtgärderna, och som visade att vi är starkare tillsammans. En strejk är för förbundet inget självändamål eller yttersta mål, utan en grundrättighet för arbetstagarna.
Kollektivavtalsförhandlingarna denna vår har innehållit mer intriger än mången medelmåttig film, och manuskriptet har ändrat många gånger under vägen. Avtalsförhandlingarnas dramakurva fick för mången Jyty-medlem en avgörande vändning i juni när man i kommunsektorn fick en lösning för ett separat avtal.
Vissa saker i historien upprepar sig. Det blev nämligen sommar också detta år och den sköljer med sig åtminstone en del av det mentala slagget som samlats under vintern. Låt oss värma bastun och göra kvastar, ta ett dopp i den lugna sjön, lyssna på lommens drill i sommarnatten. Låt oss bara finnas till.
En historiskt avslappnande sommar till er alla!
Sanna Pyysalo
Ställföreträdande chefredaktör
