Den största delen av människorna hoppas att deras arbete ska ha en vidare betydelse för andra människor och för samhället. Ens till en liten del. De vill åstadkomma saker, se frukterna av sina händers verk och vara stolta över sin arbetsinsats.”
Forskningschef Anu Järvensivu på Arbetshälsoinstitutet som forskar i arbetets betydelse vet att den uppskattning andra visar över arbetet är synnerligen viktig för att var och en av oss ska kunna uppleva sitt arbete som viktigt och betydelsefullt. Verksamheten på arbetsplatsen och attityderna gentemot arbetet och arbetskamraterna bygger upp betydelsefullhet och uppskattning minst lika mycket som människors prat utanför arbetsplatsen. Arbetets betydelsefullhet avspeglas starkt på de sociala förhållandena på arbetsplatsen och stärks av känslan av gemenskap med de andra.
Den största delen av människorna hoppas att deras arbete ska ha en vidare betydelse för andra människor och för samhället.
Också kvaliteten på gemenskapen har betydelse. Det hur man använder sin tid när man är tillsammans med sina arbetskompisar.
”I en workshop som undersökte arbetets betydelsefullhet och betydelselöshet fick diskussionerna om lön en biroll när arbetstagarna ville prata om gemenskap och arbetstagarnas inbördes uppskattning. Detta kan naturligtvis bero på att man inte själv kan inverka på sin lön lika mycket som på andra saker i anknytning till arbetet. Men en äkta diskussion om arbetet ses ändå alltid som viktigt”, säger specialforskare Suvi-Jonna Martikainen vid LUT-universitet, som i likhet med Järvensivu forskar i arbetets betydelse.
Samtal om arbetet behövs på arbetsplatserna
Rätt ofta har diskussionerna på arbetsplatserna en tendens att stanna vid de konkreta arbetsuppgifterna, dvs. vid det som ändå blir gjort.
”Diskussioner som sammanför människor och bygger upp gemenskap kan saknas även om det är just det som skulle behövas”, säger Martikainen.
Att tala om arbetet bygger också upp arbetets värde och betydelsefullhet. Det är inte betydelselöst att få och ge respons på utfört arbete. Det ger en signal om att arbetet är viktigt för oss. Enligt Järvensivu skulle det vara bra om man fick respons i omedelbara situationer vid det vardagliga arbetet. Att allmänt tala om att i år åstadkom ni ett bra resultat, kan uppfattas som onaturligt.
Att tala om arbetet bygger också upp arbetets värde och betydelsefullhet. Det är inte betydelselöst att få och ge respons på utfört arbete.
”Det känns bättre och mer äkta att få direkt respons när man till exempel säger att ni skötte den här dagen fint trots att det var stressigt.”
Till upplevelsen av arbetets betydelsefullhet hör att man får respons också av arbetsgemenskapen och inte enbart av cheferna. Därför är det viktigt att alla på arbetsplatserna konkret känner till vad var och en gör. Då är arbetets inbördes kopplingar synliga. Och då vet alla hur det egna arbetet och utförandet av det avspeglar sig på de andra.
”Vi lever lätt i de egna arbetsbubblorna och kommer inte att tänka på hur många arbetsskeden som hör till olika arbetsuppgifter. Merparten av arbetet hänger samman med verkligt många saker, men av det ser vi endast en bråkdel. Och inte kommer beslutsfattarna nödvändigtvis heller att tänka på det”, säger Martikainen.
”Ju mer de positiva eller negativa erfarenheterna upprepar sig, desto mer förstärker de upplevelsen. Om man alltså själv värdesätter sitt arbete och gång på gång får god respons för jobbet, så visst börjar det inverka. Och tvärtom.”
Kvaliteten på diskussionen har betydelse
Jyty-medlemmarnas upplevelser av vilket värde man sätter på deras arbete och vilken betydelse det har är ofta en nedslående läsning. Uppskattning hörs nog i festtalen, men i det praktiska livet motsvarar lönen inte kravnivån på arbetet och inte heller är det nödvändigtvis klart för direktörerna och cheferna hur omfattande ansvarsområden arbetstagarna har. Arbetstagarna upplever då att deras arbete i verkligheten inte uppskattas.
”Bristen på resurser hänger klart ihop med detta. Nedskärningarna känns speciellt tråkiga om de försvårar utförandet av arbetet. Då får man en känsla av att arbetet inte uppskattas eftersom man inte ens får verktyg för att utföra det”, säger Martikainen.
”En deltagare i en workshop utbrast att det skulle vara bra om beslutsfattarna under ens en vecka skulle göra det här jobbet för då skulle de se hur det i verkligheten ser ut.”
Nedskärningarna känns speciellt tråkiga om de försvårar utförandet av arbetet. Då får man en känsla av att arbetet inte uppskattas eftersom man inte ens får verktyg för att utföra det.
Vad kunde man alltså göra på arbetsplatserna så att inte externa omständigheter åtminstone minskade känslan av arbetets värde och att arbetet kunde göras med gott humör och god draiv?
Bägge forskare skulle satsa på kvaliteten i gemensamma diskussioner.
”Om man på arbetsplatsen har vilja att diskutera saker som inverkar på betydelsefullheten i arbetet, så lönar det sig att bereda rum för det. Man kan till exempel utveckla workshopar som förbättrar samhörigheten och beakta människornas olika kompetenser och ansvarsområden.”
Arbetets betydelse är inte statisk
”I en arbetsmiljö där man upplever att man inte får extern uppskattning, där lönen och arbetsförhållandena är dåliga men där arbetskamraterna är solidariska, är man på rätt god väg. I bästa fall börjar man stå på varandras sida inom arbetsgemenskapen. Man är liksom lite som i en situation vi mot de andra. Men om det inte finns någon samhörighet är situationen ganska besvärlig”, säger Martikainen.
Speciellt alarmerande är detta om jobben också görs på distans.
För andra har arbetet endast ett värde som medel, man gör det för att få pengar för det dagliga livet. Det är också helt ok.
”Det finns ännu mycket att forska i och utveckla när det gäller hybridarbete och ledandet av det, men aktuell forskning och praktiska erfarenheter på arbetsplatserna ger vid handen att gemenskap och teambildning lider av distansarbete. I synnerhet om man hellre jobbar på soffan där hemma än tar sig dit där de andra är”, säger Järvensivu.
Arbetets betydelse är dock inte bestående och statiskt. Även om jobbet för många medför innehåll i livet, varierar dess betydelse till exempel enligt livssituationen.
”I början av yrkeskarriären ligger betoningen ofta på utvecklings- och utbildningsmöjligheterna och arbetet kan upplevas som väldigt viktigt. När livet fylls av familj och andra saker, utgör arbetet inte längre nödvändigtvis en lika stor del av livet. För andra har arbetet endast ett värde som medel, man gör det för att få pengar för det dagliga livet. Det är också helt ok.”
