Social- och hälsovårdsreformen som från år 2005 har sysselsatt riksdagen och tjänstemannaberedningen håller igen på att uppnå en för tidtabellens del viktig milstolpe. Regeringens 1600-sidors sote-förslag har varit i utskottens behandling under början av året och antagandet är att betänkandet skulle bli klart i maj. Om så sker är det önskvärt att riksdagen skulle få paketet för godkännande veckan efter midsommar.
Om tidtabellen håller träder lagpaketet i kraft stegvis. Den första delen redan i början av juli 2021. Regionvalen för välfärdsområdena skulle arrangeras i början av år 2022.
Nästa steg skulle vara 1.1.2023, då 21 välfärdsområden och i Nyland Helsingfors stad, som en skild lösning bl a på grund av den stora befolkningsgrunden, i sin helhet skulle ta ansvaret för de offentliga social- och hälsovårdstjänsterna och räddningsväsendet. Personalen i kommunernas, samkommunernas och räddningsväsendets tjänst skulle överföras i deras tjänst enligt principen för en s k affärsöverlåtelse.
Stora frågor som måste lösas ur personalens synvinkel före affärsöverlåtelsen är bl a arbetstagarnas och arbetsgivarens samarbete i olika förändringsskeden, personalresursernas ledarskap, lokalt avtalande, utveckling av anställningssystemet och harmonisering av lönerna.
Om sote-lagstiftningspaketet genomförs förändras också kommunbranschens avtalsstruktur. De som hör till bilaga 3 och 4 i det kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet (AKTA) övergår till sote-kollektivavtalet, precis som bl a avdelningssekreterare och hälsovårdens sekreterare (nu i bilaga 1). Läs mer här.
Om sote-lagstiftningspaketet genomförs förändras också kommunbranschens avtalsstruktur.
Utöver de ovan nämnda skulle också den personal som arbetar i kommunernas och samkommunernas sote-stödtjänstuppgifter överföras till välfärdsområdena, i de fall där minst hälften av arbetsuppgifterna är stöduppgifter i kommunens social- och hälsovård.
Som stödtjänst anses också alla uppgifter som stöder sote- eller räddningsväsendets funktioner, såsom centraliserad mathantering, städning, ekonomi- och personaladministrationens tjänster, ICT-tjänster samt medicinska laboratorier och bildbehandlingstjänster.
Det kan visserligen ännu uppstå problem för sote-avtalet, dvs välfärdsområdenas tjänste- och arbetskollektivavtal. Förhandlingarna för exempelvis kommunernas bolag och tekniska avtal är till stor del bara halvvägs ännu.
Just nu ligger arrangemangsansvaret för social- och hälsovården på knappt 200 kommuner eller samkommuner, anordnandet av räddningsväsendet på 22 räddningsverk.
Det är viktigt att hålla i minne att sote-reformens tyngdpunkt framför allt ligger i utvecklingen av offentliga tjänster som finansieras med skattepengar. Dylika är exempelvis socialvårdens och den öppna hälsovårdens tjänster, sjukhustjänster, mentalvårds- och missbrukarvårdstjänster, barnskyddet, åldringars boendetjänster och hemvården.
För att sote-reformen ska lyckas är det viktigt att se till att samkommunernas och välfärdsområdenas personal och arbetsgivare stöds i förändringssituationen och när förändringen drivs igenom i praktiken exempelvis genom att dela god praxis, genom bra kommunikation, forskning och nätverk. Speciellt viktigt är också att anställningslagstiftningens tillämpningsområde för det kommunala arbets- och tjänsteförhållandet utvidgas till att gälla välfärdsområdenas personal.
Kari Hietamäki
Chefredaktör
