Jytys avtalsmålsenkäter sändes i september, och behandlingen av svaren framskrider till november månads förbundsstyrelse och förbundsfullmäktige. Kommunsektorns och kyrkobranschens avtalsmål behandlas ännu med JHL, för dessa mål ges till arbetsgivaren i Offentliga sektorns unions och Kyrkfackets unions namn (i båda Jyty och JHL).
Avtalen i de privata sektorerna bereds i regel också med de andra förbunden. Kommunsektorns mål ges sannolikt i januari när förhandlingarna officiellt börjar.
Jyty har i alla situationer hållit det som absolut nödvändigt att inga andra instanser, såsom regering eller riksdagsledamöter, deltar eller blandar sig i tjänste- och arbetskollektivavtalsförhandlingarna! En utomstående aktör skulle stöka till arbetsmarknaden och öka osäkerheten. Om de mest högljudda utanför avtalsförhandlingarna belönades skulle också alla andra bli högljudda, också de tystare.
Ordstävet ”om man ger lillfingret tar de hela handen” bör också tas på allvar, dvs har förhandlingsparterna verkligen vilja att ge bort beslutsmakt, när avtalsparterna inte kan vara säker på slutresultatet? En del av politikerna skulle nog gärna öka sin makt till arbetsmarknadsfältet, och alla har inte viljan att förbättra löntagarnas position.
Alla kan skälla. Ett konstruktivt samarbete är svårare, men alla kan lära sig det.
Det lokala avtalandets betydelse har hela tiden ökat. Det är beklagligt att löntagarnas samarbete vid förhandlingar om lokala avtal har börjat bli splittrat. Erfarna förtroendemän har grämt sig över att en öppen och respektfull verksamhet inte längre är självklar. Nu finns det arbetsplatser där olika förbunds förtroendemän bara är konkurrenter som nedvärderar andras medlemmar och arbete.
Det befaras att en verksamhet som blivit negativ inte lockar att bli förtroendeman och skuffar undan nuvarande att avsäga sig uppdrag, som tidigare upplevdes som belönande. Eftersom arbetslivets utmaningar hela tiden ökar, förändringarna sker snabbt och överraskande vändningar störtar på från många håll är förtroendemännens arbete och stöd alldeles nödvändigt.
Genom gräl och negativ attityd ökar man motsättningarna, vilket inte är till någons fördel. Alla kan skälla. Ett konstruktivt samarbete är svårare, men alla kan lära sig det.
I avtalsförhandlingarna som på allvar börjar i början av året finns många nya utmaningar. Om SH-avtalet som trädde i kraft i början av september och därtill hörande ännu ofullständiga frågor förhandlas vid sidan av de andra avtalen. Ökande distansarbete, familjeledighetsreformen och arbetshälsofrågor kommer att tas upp i förhandlingarna, och dessa ärenden bereds i kommunsektorns arbetsgrupper.
I bakhuvudet finns också välfärdsområdena som inleder sin verksamhet 2023 och därtill hörande omfattande personalöverföringar samt deras inverkan på bl a förtroendemannasystemet.
Förhoppningsvis förlöper de kommande avtalsförhandlingarna utan blodiga sammandrabbningar, vilka inte skulle hedra någon av parterna. Vi litar fortfarande på ett konstruktivt samarbete!
Marja Lounasmaa
intressebevakningsdirektör
