Kommunbranschens avtalsförhandlingar inleddes i saklig stämning och varje part beaktades jämlikt. I offentligheten har man i huvudsak pratat om nödvändiga löneförhöjningar och otillräcklig personal för dem som arbetar inom hälsovården. Situationen är densamma för många andra yrkesgrupper.
Antalet personer som arbetar i ekonomi- och administrationsuppgifter har redan i flera år skurits ned bl a av den orsaken att man inte anställt nya arbetstagare för dem som gått i pension och arbetsmängden har skjutits över på dem som är kvar. Problem att orka hör till vardagen. En extra börda kommer också från den snabba förändringen av arbetsuppgifter samt från för lite handledning och omskolning.
I kommunbranschen finns det många lågavlönade arbetsmyror
Enligt den senaste utredningen (2018) var medeltalet för Jyty-medlemmarnas egentliga löner i de vanligaste yrkesbenämningarna för byråsekreterare 2 549 €, för avdelningssekreterare 2 487 €, för lantbruksavbytare 2 291 €, för barnskötare 2 306 €, för biblioteksfunktionärer 2 334 €, för skolsekreterare 2 428 € och för ungdomsledare 2 429 €.
Det är alltså ingen överraskning att Jyty i avtalsförhandlingarna för lönernas allmänförhöjningar krävt antingen en eurobelopps- eller en s k blandmodell. I blandmodellen är förhöjningen minst x euro, men minst x procent. Förhöjningen i eurobelopp bör också vara tillräckligt stor.
Ett borttagande av kiky-timmarna har också i kommunbranschens avtalsförhandlingar kraftigt framhållits. Centralorganisationerna avtalade i slutet av år 2016 om dessa tilläggstimmar och konkurrenskraftstimmarna kom också i början av år 2017 i kollektivavtalen mellan förbunden. Som namnet redan säger stöddes exportbranschernas konkurrenskraft med ökad arbetstid. I teknologiindustrin har kiky-timmarna redan tagits bort och det finns ingen grund för att nu göra på annat sätt när det gäller kiky-timmarna.
Utöver arbetstimmarna utan lön har tre års nedskärningar av semesterpenningen i den offentliga sektorn försämrat inkomstnivån för de som arbetar där. För lågavlönade har nedskärningen av semesterpenningen med 30 % synts som en försvagning av köpkraften, vilket också återspeglas i den inhemska konsumtionen.
En ökning av den inhemska efterfrågan, dvs en ökad köpkraft, är hela samhällets fördel. Jyty strävar efter lönelösningar som stöder köpkraften och förbättrar lönenivån. Med ett löneprogram kan man också påverka detta.
Så här går vi framåt!
Kommunbranschens avtalsförhandlingar står bara i startgroparna. I offentligheten har man förutspått kommunbranschens svåraste förhandlingsrunda, men det kan hända att förhandlingarna blir svårare eller enklare än förutspått. Det är fråga om landets största förhandlingsbord, dit ungefär 420 000 löntagare hör.
Som kommunbranschens högsta instans står huvudförhandlingsgruppen, där Jyty har ordförande och intressebevakningsdirektör. I AKTA-gruppen (huvudförhandlingsgruppens s k underhuggare) bereder man ärenden som behandlas i huvudförhandlingsgruppen. Utöver dessa finns många andra grupper, som också bereder och går igenom ärenden som ska behandlas i avtalsförhandlingarna; exempelvis den allmänna arbetstidsgruppen, lönegruppen samt TEHO- och SOS-grupperna. Full rulle hela tiden med andra ord!
På Jytys webbsidor finns uppdaterad information om avtalsförhandlingarna: www.jytyliitto.fi/sopimusneuvottelut2020
Marja Lounasmaa
Intressebevakningsdirektör
