Den nya sote-reformen har sparkats igång. Nu diskuterar man i sote-sektorn frågan om hur ökningen av åldringstjänsternas vårdardimensionering ska finansieras. Om pressen för vårdardimensioneringens del finns redan nu kommer den bindande dimensioneringen som träder i kraft i augusti att få det hela att koka. Då är kraven att man i en vårdenhet med service dygnet runt ska ha sju vårdare per tio som ska vårdas.
Senast efter övergångsperioden, i april 2023, bör det i alla effektiverade vårdenheter redan finnas det antal vårdare som lagen förutsätter. Till dess behöver branschen ungefär 4 400 vårdare till.
Arbetstagarunderskottet utmanas ytterligare av att ungefär 18 000 skötare går i pension under de kommande tio åren. Det är dessutom skäl att minnas att vårdardimensioneringen som tas i bruk bara gäller åldringarnas dygnetruntvård, inte hemvården.
Det är mycket sannolikt att vårdardimensioneringen sätter fart på en strukturförändring i boendetjänsterna för åldringar som behöver vård. Det innebär att man i hemvården bör satsa alltmer på att ta i bruk s k lättare vårdmetoder.
Även om målet redan under flera år varit att hemvårdsplatserna i åldringsservicen ökar har de goda avsikterna inte blivit av. I flera kommuner har platserna minskat.
Nu finns det en väldigt stor fara att hemvårdens personal som en följd av vårdardimensioneringen flyttas över till dyrare effektiverad anstaltsvård, även om hemvårdens personalantal redan nu är alldeles för litet i förhållande till behovet. I denna ekvation läggs dessutom till den allt sämre ekonomiska situationen för de landskapliga sote-sammanslutningarna, där samarbetsförhandlingar riktade mot personalen redan nu är vardag, och misären bara ökar.
En nyhetsfinsk enkät för sjukhusdistrikten och de landskapliga sote-samkommunerna som koncentrerar sig på specialsjukvård håller vid handen att man på dem för det påbörjade året satt upp besparingsmål på totalt över 210 miljoner euro.
I dagens läge är åldringarnas dygnetruntvård något så när till hälften på den offentliga och till hälften på den privata sektorns ansvar. Undantagen bekräftar förvisso regeln, för i Esbo och Vanda är till och med över 70 procent av dygnetruntvården på privata företags ansvar.
Av hemvårdstjänsterna är nuförtiden till och med 90 procent på den offentliga sektorns ansvar. Andelen tjänster som köpts av den privata sektorn i hemvården har dessutom ökat mycket långsamt. Undantag finns dock, bl a Uleåborgs stad, där företag sköter 40 procent av hemvården.
I huvudsak är utbudet av vårdpersonal litet i hela landet. Det är mycket svagt i trakter som annars också tynar bort, områden där ökningen av åldringsbefolkningens relativa andel i förhållande till antalet arbetande redan är alarmerande.
Som lösning på befolkningsstrukturens förändring och därav följande kroniska vårdarbrist har föreslagits arbetskraftsinvandring. Också från landets regering hörs sådant budskap.
Några företag håller redan på att gå från ord till handling. Exempelvis Seure Oy har beslutat att börja rekrytera vårdare från utlandet. Med tanke på det har företaget redan konkurrensutsatt arbetsförmedlingsfirmor. Avsikten är att under den kommande fyraårsperioden anställa ungefär fyrahundra skötare från Filippinerna.
Kari Hietamäki
chefredaktör
