Nästan 215 000 arbetstagare och tjänsteinnehavare överförs för att sköta välfärdsområdenas uppgifter. Den största delen (175 000) övergår i en ny arbetsgivares tjänst. Sote- och räddningsväsendets personal (förutom personalen i Helsingfors stad) överförs i välfärdsområdenas tjänst i enlighet med principerna för affärsöverlåtelse. Helsingfors stad svarar också i fortsättningen för sote-tjänsterna och räddningsväsendet, dvs denna personal överförs inte till välfärdsområdet. HUS-shp-samkommunens anställningar fortsätter i HUS-sammanslutningen i enlighet med tidigare villkor.
De som arbetar i sote-stöduppgifter överförs till välfärdsområdet som arbetstagare om minst hälften av deras arbetsuppgifter är sote-stöduppgifter. Som stöduppgifter räknas alla uppgifter som stöder sote- och räddningsverksamheten, såsom ekonomi- och personaladministrationstjänster, IKT-tjänster, centraliserad matservice, städning, medicinska laboratorier och bildgivande tjänster.
Personalen som stannar kvar i kommunerna (ca 210 000) är nästan lika stor som personalen som överförs till välfärdsområdena.
Samarbete
Personalens övergång i välfärdsområdenas och välfärdssammanslutningarnas tjänst anses vara affärsöverlåtelse och ärendet måste behandlas i ett samarbetsförfarande, där personalens representanter är med. Arrangemangen som reformen förutsätter bereds i samarbete mellan välfärdsområdena, kommunerna och kommunernas personal!
Arbetsgivaren bör innan samarbetsförfarandet inleds ge nödvändig information till personalen och i tillräckligt god tid, så att det är möjligt att fördjupa sig i informationen. Man bör också komma ihåg att det för dem som blir kvar i kommunerna oundvikligen uppstår förändringar, som bör behandlas i samarbetsförfarande.
Den temporära administrationen grundar ett temporärt samarbetsorgan för sin mandatperiod. Personalens representanter väljs såsom i kommunens samarbetsorgan. Från kommunens huvudavtalsorganisationer väljs enligt 2+2+2-modellen, alltså 2 representanter / huvudavtalsorganisation (JAU:s ena representant väljs från Jyty).
Varje personalgrupp har rätt till en samarbets- representant.
Enligt samarbetslagen för kommuner och välfärdsområden har respektive personalgrupp rätt till en samarbetsrepresentant. Personalgrupperna fastställs på basen av uppgifternas innehåll och bransch.
Sote rf (Tehy, Super och Spal) har i augusti meddelat att de frigör sig från 2+2+2-rekommendationen och kräver i de regionala förberedelserna en större representation än huvudavtalsorganisationerna. Huvudavtalsorganisationerna FOSU och JAU (JHL och Jyty) förutsätter fortfarande att man i de olika organen följer principen för en jämlik representation för alla huvudavtalsorganisationer. Varje personalgrupp har rätt till en samarbetsrepresentant.
En stor skara representanter från olika yrkesgrupper berörs av förändringen och det är nödvändigt att följa 2+2+2-modellen, för att hörande enligt samarbetslagen kan förverkligas. KT håller fast vid 2+2+2-modellen.
Samarbetshälsningar!
Marja Lounasmaa
Intressebevakningsdirektör
