Kommunsektorns avtalsförhandlingar inleddes officiellt 11.1.2022 på distans på grund av omikron. Förhandlingarna hålls i huvudförhandlingsgruppen, där huvudavtalsorganisationernas ordförande och intressebevakningsdirektörer samt Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT:s förhandlare finns.
Under överinseende av kommunsektorns huvudförhandlingsgrupp förhandlar man utöver det Allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet (AKTA) om SH-avtalet, Tekniska avtalet (TS), Läkaravtalet (LÄKTA), Avtalet om undervisningssektorn (UKTA) och Timavlönades avtal (TIM-AKA).
AKTA är alltså ännu grundavtalet, för i det finns s k allmänna bestämmelser om anställningens villkor. I de övriga avtalen som nämns ovan finns referensbestämmelser till AKTA. För alla kommunavtal inleddes förhandlingarna senast före utgången av januari.
Avtalsmålen för AKTA:s texter presenterades vid huvudförhandlingsgruppens möte 24.1. Löneförhöjningsmålen presenteras senare. Således ökar svårighetsgraden stegvis.
Det finns redan uppgifter om löneförhöjningarnas storlek för teknologiindustrins del, men de har inte samma tyngd som de tidigare i viss mån haft. Nu framskrider man i egna banor i alla avtalsbranscher.
I kommunsektorn finns många faktorer som bör beaktas för bl a löneförhöjningarnas del. I kommunsektorn har det ställvis varit utmanande att behålla och få ny personal, speciellt för social- och hälsovårdssektorn samt undervisningssektorn. Situationen för övriga som arbetar i kommunerna samt snart också i välfärdsområdena har kommit lite i skymundan, men också den har hela tiden försvårats.
I alla avtalsförhandlingar tas familjeledighetsreformen och distansarbetet upp.
Gruppen som går i ålderspension är redan nu stor och växer snabbt, och man har inte fått kompetent personal i stället för de som arbetar inom ekonomin och administrationen. Att skaffa denna verksamhet från privata aktörer har ofta varit en besvikelse för kommunarbetsgivaren, för nödvändig information och färdighet har inte funnits tillgänglig och det krävs tid och pengar för att korrigera felen.
Biblioteksfolket och de i ungdomsarbetet har också haft sina egna utmaningar och press. Dessa tjänster som ges till alla medborgare bör arrangeras hälsosäkert och utan avbrott i verksamheten, och det är inte möjligt utan yrkesfärdig och tillräcklig personal.
Vid sidan av kommunsektorns avtalsförhandlingar går de för de nya välfärdsområdena, vilkas verksamhet inleds 1.1.2023. Mindre uppmärksamhet har fästs vid det faktum att det i kommunernas tjänst förblir nästan lika många som de som är på kommande till välfärdsområdena. Kommunsektorns avtalsförhandlingar hålls i varje fall ännu med den gamla kommunstrukturen. I början av år 2023 bör det dock vara klart vilka tjänste- och arbetskollektivavtal som följs av välfärdsområdenas personal. Man bör besluta om dessa i god tid före årsskiftet.
I alla avtalsförhandlingar tas familjeledighetsreformen och distansarbetet upp. Lagförändringarna för familjeledigheten träder i kraft i början av augusti, och de bör beaktas i tjänste- och arbetskollektivavtalet. Den största förändringen gäller positionen för den förälder som inte fött, alltså dagar med lön och hur familjeledigheten kan fördelas mellan föräldrarna.
Distansarbetet har för de flesta redan blivit en normal arbetsform. Samtidigt måste man också i tjänste- och arbetskollektivavtalen avtala om därtill hörande metoder, rättigheter och skyldigheter.
Många nya element har alltså uppkommit. Våren är i antågande, det blir ljusare och tankarna blir klarare!
Marja Lounasmaa
Intressebevakningsdirektör
