Sari Aalto-Matturi har av dem som verkat i branschen längre hört hur under tidigare årtionden människoströmmen på mässor kunde ta en lång omväg runt mentalvårdsföreningens avdelning. Nu är det annorlunda: mental hälsa intresserar verkligen.
– Man har förstått att vi själva kan göra saker för att må bättre – främja den mentala hälsan, inte bara förebygga. Frågan gäller inte bara det att en människa är mentalt frisk eller sjuk, betonar Aalto-Matturi.
Hon tänker så att man borde uttryckligen ha fokus på främjande av den mentala hälsan, inte på avhjälpande av problem.
– En arbetsgemenskap kan må riktigt bra men när man satsar på stärkande av den mentala hälsan blir den ännu mer energisk och effektiv än tidigare.
Det finns många arbetsgemenskaper och arbetsplatser där man inte mår bra. Arbetshälsoinstitutet bedömde år 2019 att man i Finland förlorar 17 miljoner arbetsdagar i året på grund av frånvaro som orsakas av problem med den mentala hälsan.
Av de sjukdagar som Fpa ersätter beror var tredje på problem med den mentala hälsan, av invalidpensionerna är andelen redan över hälften. Coronan har ytterligare belastat den mentala hälsan.
OECD räknade 2018 ut att de mentala störningarna kostar Finland 11 miljarder euro per år.
Visst är dessa siffror väldigt höga, tycker Aalto-Matturi.
– Den mentala hälsans andel av sjukdomsbördan har förstärkts och också behovet av stöd har ökat, säger hon.
Ond cirkel av utmattning
Aalto-Matturi har suttit vid bord där företagsledare ber om en lista av tips för att identifiera de anställdas mentala problem. Företagen ser redan allvarligt på den sjukfrånvaro som beror på dessa problem – eftersom de förlorar pengar.
– Identifiering och stöd i rätt tid är förvisso viktiga, men när man redan har problem befinner man sig flera steg för långt. Förebyggande av problem är alltid billigare och effektivare än lösandet av dem, säger hon.
Förr arbetade man mera med kroppen och led av besvär i rörelseorganen, men nuförtiden borde huvudet hela tiden hållas skarpt och lära sig nya saker.
– Ingen är alltid mentalt i toppform och det kommer tider då man kan bli efter i sina arbetsprestationer. Belastningen ökar och man får en känsla av att man inte orkar och inte heller klarar sig. Det uppstår en ond cirkel av långvarig stress, utmattning, depression och ångest.
Det är viktigt att arbetsbördan är skälig och arbetet organiserat så att människorna upplever att de kan klara sig och behärska jobbet.
MIELI rf:s verksamhetsledare pekar inte på någon skyldig utan öppnar knuten från den andra ändan, att vad kan man göra för att inte belasta och trötta ut.
– Det är viktigt att arbetsbördan är skälig och arbetet organiserat så att människorna upplever att de kan klara sig och behärska jobbet. Arbetet måste upplevas som betydelsefullt.
Listan fortsätter. Hur fungerar växelverkan på arbetsplatsen, eller människorelationerna? Upplever människorna att de blir rejält och rättvist behandlade? Får de stöd? Ledarskapet är i nyckelställning.
Aalto-Matturi understryker att arbete och arbetsgemenskap är bra för den mentala hälsan. Enligt henne ges emellertid ofta stöd till individer när man kunde stödja hela gemenskapen.
– Man ordnar sömnskolor, köper Oura-ringar och Firstbeat-mätningar – i sig fina saker, men de utgår från individen.
Aalto-Matturi betonar chefernas färdigheter i psykisk hälsa, men det är viktigt för hela arbetsgemenskapen att behärska dem. I själva verket utgör de medborgarfärdigheter.
– Alla kan lära sig dessa. Färdigheter i växelverkan och känslokompetens utgör färdigheter i psykisk hälsa, också det att man identifierar belastande faktorer i vardagen och känner till hur man återhämtar sig från dem.
Det väsentliga är att varsebli problemen i ett tidigt skede och att kunna ge stöd i rätt tid. Det är efter detta som man ofta snubblar.
– Människorna återgår efter sjukledigheten till arbetet till exakt samma förhållanden som rådde då sjukledigheten började. Där är det sedan, suckar Aalto-Matturi.
Hur behärska distansarbete?
Coronan hämtade med sig distansarbetet som ökade den sociala distansen. Efter coronan kom Rysslands anfall mot Ukraina. Ovan på allt detta härjade klimatkrisen.
– Vi har en trippelkris som speciellt kraftigt inverkar på ungdomar och unga vuxna vilkas välmående har minskat mycket under två år, säger Aalto-Matturi.
Hon syftar på Arbetshälsoinstitutets forskning enligt vilken arbetshälsan har sjunkit såväl i distansarbete som i närarbete. Belastningen har ökat i båda.
Vi har en trippelkris som speciellt kraftigt inverkar på ungdomar och unga vuxna vilkas välmående har minskat mycket under två år.
Ingen vet vad eller vilket distansarbetets nya normala är. Frågan är enligt Aalto-Matturi intressant och viktig.
– Det känns tokigt att hålla fast vid den gamla normen med en distansdag i veckan. Nu har vi ännu inte ordentlig praxis. Det är bristen på gemenskap och samvaro som utgör problemet med distansarbete, säger Aalto-Matturi.
Aalto-Matturi tar uppföljningen av arbetstiden som exempel.
– Den har utgjort ett viktigt instrument för att se till att arbetet på något sätt hålls inom givna ramar. Det är möjligt att arbetet blir så okontrollerat att arbetarskyddsmodellerna inte hålls med.
Arbetstagaren kan fortgående vilja distansarbeta men det ligger inte nödvändigtvis i arbetsplatsens och de övriga arbetstagarnas intresse. Aalto-Matturi förutspår dragkamper av många slag – också ur fackföreningarnas synvinkel – och saknar dryftande diskussion om ämnet.
– Hur ska man se till att det finns strukturer med vilka man kan skydda arbetstagaren, men se till att man inte håller fast vid otidsenliga normer?
Terapigarantins fall
30 mentalvårdsorganisationer lämnade in ett gemensamt medborgarinitiativ om terapigaranti år 2019. Där föreslogs att behovet av vård undersöks senast den tredje dagen och att vård ges inom fyra veckor.
Initiativet gick vidare till riksdagen men regeringen utelämnade det från sitt förslag till vårdgaranti.
Slutresultatet upprörde Aalto-Matturi, eftersom initiativet hade fått ett omfattande politiskt understöd.
Valperioden börjar närma sig sitt slut och hon är rädd för att det föreligger en stor fara för att medborgarinitiativet förfaller.
Speciellt djupt tog det Aalto-Matturi därför att hon är en före detta tjänsteman vid utrikesministeriet vars arbete det var att fundera på saker speciellt ur demokratins synvinkel. I regeringspropositionen togs terapigarantin inte upp överhuvudtaget, vilket hon anser vara arrogant.
– Valperioden börjar närma sig sitt slut och hon är rädd för att det föreligger en stor fara för att medborgarinitiativet förfaller.
Enligt riksdagens social- och hälsovårdsnämnd var det bra att länka initiativet till vårdgarantin, men hopkopplingen såg ut att förstöra terapigarantin. Familje- och omsorgsminister Aki Lindén (sdp) ansåg i tidningen Helsingin Sanomat att regeringspropositionen om allmän vårdgaranti också främjar tillgången till mentalvårdstjänster.
Detta tillfälle gick förbi. Terapigarantin hamnade i fötterna på coronan, uppskattar Aalto-Matturi.
– Åtminstone förväntar jag mig att det ska uppstå någon slags stig som möjliggör att terapigarantin framskrider under nästa regeringsperiod.
Det finns verktyg
Sari Aalto-Matturi tycker att hon är i sitt drömjobb i världens äldsta medborgarorganisation inom psykisk hälsa.
Organisationens uppgift är att främja psykisk hälsa och erbjuda stöd via nätverket av kriscenter och via organisationens kristelefon.
Organisationen stöder cheferna på arbetsplatserna till exempel i social- och hälsovårdsministeriets projekt ”Må bra av jobbet”. Arbetshälsoinstitutet samlade ihop en ”verktygslåda” till det.
Märket Må bra av jobbet är å sin sida ett projekt där 50 arbetsplatser har fått ifrågavarande märke efter ansökan. Märket utgör en del av verksamhetsmodellen för nätverket Sinnesfrid. Bland nätverkets grundare finns bland andra centralorganisationen STTK.
För arbetsplatserna har man därtill avfattat Programmet för psykisk hälsa i arbetslivet, som utgör en del av den nationella strategin för psykisk hälsa. Social- och hälsovårdsministeriet verkställer den tillsammans med Arbetshälsoinstitutet och ett stort antal aktörer.
– Vi är mycket glada över att det finns ett sådant program. De första stegen har redan tagits mot hur företagshälsovården bättre kunde delta i stödjandet av välbefinnandet på arbetsplatserna och inte komma med först då problemen kräver svar.
Nu oroar sig Aalto-Matturi för vad beslutsfattarna kommer att fästa uppmärksamheten på vid en eventuellt kommande recession. Man borde ha omsorg om människornas välmående, eftersom illamåendet blir dyrt.
