Om du inte på länge har trivts i ditt arbete, utvecklat din kompetens och upplever att du inte går framåt i karriären kan det hända att du råkat ut för karriärstopp.
Karriärstopp undersöks i Arbetshälsoinstitutets forskningsprojekt om yrkeskarriärer ”Osaava ja uudistuva työura”.
– Vi har definierat karriärstopp som ett läge där arbetstagaren redan länge varit missnöjd med sin egen arbetssituation men inte tycker sig kunna påverka den. Med andra ord upplever arbetstagaren att hen befinner sig i en utsiktslös återvändsgränd när det gäller karriären, säger forskaren Otto Pankkonen.
Projektets mål är att skapa metoder med vilka man utvecklar arbetstagarnas kompetensförnyelse, välbefinnande och arbetsmotivation för att garantera kontinuerliga yrkeskarriärer. Forskaren konstaterar att i stället för arbetsgivaren är det allt oftare arbetstagaren som är ansvarig för utvecklingen av sin yrkeskarriär och sin kompetens.
– Målet är att människorna ska uppleva sig kunna påverka ett förnyande av sin egen yrkeskarriär. Så att en människa inte ska bli utanför arbetslivet till exempel i en organisationsförändring eller om hen blir uppsagd, säger Pankkonen.
Fackförbundet Jyty, Högskoleutbildade samhällsvetare YKA, Natur-, miljö- och skogsvetarförbundet Loimu samt Tradenomerna är med i enkätskedet av projektet. Projektet startade år 2020 och resultaten beräknas bli klara under år 2023.
Upplevelser av karriärstopp är vanliga
Trots att forskningsprojektet ännu är på hälft kan forskaren presentera en del resultat.
– Över 40 procent av de jytymedlemmar som svarat på enkäten upplever sig ha fastnat i sitt arbete eller att yrkeskarriären har avstannat, berättar Pankkonen.
Man frågade också om kompetensen. Största delen av svarspersonerna i hela materialet kände att de är lagom kompetenta för sin uppgift. Karriärstopp upplevde både de som tvivlade på sitt kunnande och sin kompetens och de som upplevde sig vara alltför kompetenta.
Över 40 procent av de jytymedlemmar som svarat på enkäten upplever sig ha fastnat i sitt arbete eller att yrkeskarriären har avstannat.
Om det inte finns lediga tjänster på arbetsmarknaden uppkommer karriärstopp av sig självt. Andra orsaker till karriärstopp kan också vara att arbetstagaren är rädd för att inte klara sig på någon annan arbetsplats eller till och med en plikttrogenhet gentemot arbetsgivaren eller arbetsgemenskapen.
Enligt enkätresultaten hålls jytymedlemmar länge kvar på sina på sina arbetsplatser: en tredjedel av jytymedlemmarna har en över 20 år lång yrkeskarriär hos samma arbetsgivare bakom sig. 73 procent av svarspersonerna arbetar inom kommunsektorn.
Utmattning, frånvaroperioder och värk
Karriärstopp har undersökts också i Sverige. Där har man konstaterat fler sjukskrivningar, värk i skulder- och nackpartiet samt psykiska symptom hos dem som upplever karriärstopp jämfört med övriga arbetstagare.
– Vi har lagt märke till samma fenomen. De som rapporterade karriärstopp hade flest upplevelser av arbetsrelaterad utmattning, säger Pankkonen.
Inom företagshälsovården har man enligt forskaren funderat på om karriärstopp beror på arbetsrelaterad utmattning eller tvärtom, om arbetsrelaterad utmattning beror på karriärstopp.
– I princip kan man säga att en människa blir utmattad när hen håller på att bli frustrerad och kämpa sig ut ur karriärstoppet. Detta har kunnat föregås av en långvarig tomgång i arbetet eller ett karriärskede som man inte trivs i.
Pankkonen bedömer att man kan bli utmattad också i ett arbete som man upplever som meningsfullt om arbetsbelastningen och pressen ökar i oskälig grad. Arbetstagaren orkar inte försöka ta sig ut den utmattande situationen och upplever därför karriärstopp.
Motivation är betydelsefullt
Enligt forskaren känner man inte nödvändigtvis igen karriärstopp som orsak till arbetsrelaterad utmattning.
– Många gånger glömmer man motivationens betydelse i arbetet. Som en lösning på utmattningen kan det hända att man minskar på arbetstagarens arbete eller flyttar arbetstagaren till en annan enhet mot hens vilja vilket kan vara än mer frustrerande och minska motivationen ytterligare.
Han bedömer att psykiska och fysiska symptom kan följa av en arbetstagares frustration även om det varit arbetsgivarens avsikt att minska på arbetstagarens börda.
– I organisationerna vore det bra om man kunde identifiera vad det är som motiverar en arbetstagare. Om det inte är möjligt att pröva på nya uppgifter borde man hitta något sätt för arbetstagaren att utveckla sitt kunnande. Ibland kan man också hitta en lösning på situationen genom att byta arbetsplats eller bransch.
Karriärstopp kan undvikas
Självkännedom är enligt Pankkonen centralt när det gäller att undvika karriärstopp.
– Det är viktigt att veta vad man vill av sin yrkeskarriär, vilka värden man vill uppfylla, vad det är som man tycker om och inte tycker om i sitt nuvarande arbete.
I undersökningen frågades om arbetsgivaren erbjuder möjligheter till uppdatering av kompetensen eller förnyande av yrkeskarriären på ett sätt som intresserar arbetstagaren själv.
– Hälften av jytymedlemmarna upplever att arbetsgivaren erbjuder lite eller ingen alls möjlighet att utveckla yrkeskarriären i en riktning som intresserar dem själva. Över hälften av jytymedlemmarna upplever emellertid att möjligheter till uppdatering av kompetensen erbjuds, säger Pankkonen.
Enligt honom är svaren likriktade oberoende av om arbetsgivaren är staten, kommunsektorn eller privat.
Ansvaret för att undvika karriärstopp ligger också på arbetstagaren.
– Arbetstagaren borde lyfta fram ärenden i anslutning till sin trivsel och sin känsla av karriärstopp samt berätta vilka uppgifter hen upplever som meningsfulla.
