Vad är det som är gemensamt för president Niinistö, statsminister Marin, finansminister Vanhanen, rapartisten Elastinen eller till exempel STTK:s ordförande Antti Palola? De hör alla till de mest inflytelserika aktörerna åtminstone inom sitt eget område. Palola bland annat valdes bland journalisterna för andra gången till den bästa arbetsmarknads- och organisationsledaren i fjol. I motiveringarna konstaterades att han skalat av arbetsmarknadsverksamheten de traditionella ramarna, att han är sakkunnig, modig och en uppbyggande tänkare.
Var och en som vill påverka har en möjlighet att hitta sin egen sektor för inflytande. Valet av kanal för inflytande utgår i regel från influencerns egen person och många gånger också känslotillstånd vid sidan av många andra drag.
Det är viktigt att föra fram sin egen passion för inflytande med hjälp av vilken var och en via fackföreningsverksamheten vill förbättra till exempel den egna och andras arbetsmiljö och arbetshälsa inom arbetslivsutvecklingens omfattande sektor.
Allt fler av oss är numera själva influencers eller objekt för inflytande på sociala medier. Facebook, Twitter, Instagram, LinkedIn, WhatsApp, Snapchat och övriga applikationer på sociala medier är en oskiljaktig del av det dagliga livet för allt fler.
Delaktighet i sociala medier ökar i bästa fall gemenskapen och på ett konstruktivt sätt till och med de delaktigas identitet. Sociala medier erbjuder också många möjligheter till att aktivt verka för olika möjligheter till inflytande på fackföreningsverksamhetens område.
Katleena Kortesuo, kommunikationsexpert inom sociala medier, har intervjuats om kanaler på sociala medier som ett medel för inflytande. Det lönar sig att läsa (på finska):
De aktiva inom fackorganisationerna på alla aktörsnivåer mäste i allt högre grad ta till sig de sociala medierna som ett verktyg i intressebevakningsarbetet.
De sociala medierna har förändrat och förändrar inflytandet men också möjligheterna att bli påverkad redan därför att över 80 % av finländarna i dagens läge har en smarttelefon.
Idag tillbringar människor till och med flera timmar per dag på nätet och i de sociala medierna. Överdrifter hör tyvärr också på grund av den omfattande och heterogena användargruppen till de negativa sidorna av de sociala medierna. En balans mellan livet på de sociala medierna och det ”vanliga” livet som det var förr är för det flesta ännu ur sikte.
Globalt verkar nästan hälften av jordens befolkning eller cirka 3,5 miljarder människor på sociala medier. I Finland använder 2,8 miljoner människor Facebook som är den största kanalen på sociala medier. Man behöver alltså inte förundra sig över att de sociala medierna under de senaste åren dramatiskt har förändrat informations- och kommunikationskulturen. Vi har alla blivit informatörer, mer eller mindre, i allt högre grad.
Betydelsen av sociala medier som ett allt viktigare forum för kommunikation förutom för enskilda människor också för organisationer – inklusive sammanslutningar såsom fackorganisationer – håller enligt experterna inom branschen inte på att försvinna någonstans. Snarare tvärtom.
De sociala mediernas värld fungerar nuförtiden också allt oftare som källa för idéer till stoff för mediehus och tidningar som producerar journalistik. Därför måste de aktiva inom fackorganisationerna på alla aktörsnivåer i allt högre grad ta till sig de sociala medierna som ett verktyg i intressebevakningsarbetet. Så gör också de andra aktörerna med inflytande som jobbar på samma arenor.
Kari Hietamäki
Chefredaktör
