I fjol nådde de äldsta som fötts år 1956 den nedre gränsen för ålderspension. Deras lägsta pensionsålder är tre månader högre än den föregående åldersklassens, 63 år och sex månader.
I och med pensionsreformen höjdes den nedre gränsen för ålderspension, vilket lett till att den genomsnittliga pensioneringsåldern stigit och antalet nya ålderspensionärer minskat.
År 2019 var de som gick i pension 61,5 år gamla i genomsnitt. Jämfört med året innan var ökningen två tiondelar. Det innebär i praktiken drygt två månader. Samtidigt har också tiden i arbetslivet blivit längre.
Den genomsnittliga pensioneringsåldern har stigit med 2,7 år från början av årtusendet. Målet är att den genomsnittliga åldern för att gå i ålderspension senast år 2025 är 62,4 år. För att uppnå målet borde pensioneringsåldern stiga en dryg tiondedel varje år.
– För närvarande ser det ut som om målet som satts upp om en högre pensioneringsålder går att uppnå eftersom pensionsövergångarna sker allt senare. Det är ändå bekymrande att antalet nya sjukpensioner har ökat, berättar utvecklingschef Jari Kannisto från Pensionsskyddscentralen.
År 2019 var den förväntade pensioneringsåldern för 25-åringar 61,5 år och för 50-åringar 63,3 år. Den förväntade pensioneringsåldern beskriver den genomsnittliga pensioneringsåldern, om pensionsfrekvensen och dödligheten hålls på samma nivå som under granskningsåret.
Antalet nya sjukpensionstagare ökade en aning
År 2019 gick sammanlagt 65 000 personer i arbetspension. Av dem gick ca 44 500 personer (71 %) i ålderspension. De nya ålderspensionstagarnas antal sjönk med 4 400 personer eller nio procent från året innan.
De sjukpensionerades antal ökade en aning från året innan. I sjukpension gick 20 300 personer, vilket är 400 personer mer än år 2018.
– Tyvärr ser det ut som om unga kvinnors sjukpensioneringar har blivit vanligare, konstaterar Kannisto.