Låt oss börja med de goda nyheterna: Majoriteten av de anställda mår bra av att förena arbete och familj! På många arbetsplatser anser man också att barn och föräldraskap för med sig något gott i arbetslivet, och flexibiliteten i arbetslivet har ökat i och med att distansarbete har blivit vanligare.
Samtidigt återspeglas den ökande arbetsbelastningen och ackumuleringen av omsorgsansvar som utmaningar på arbetsplatserna när det gäller att förena familjeliv och arbete.
Vi frågade Johanna Närvi, forskningschef vid Institutet för hälsa och välfärd (THL), och Mia Teräsaho, specialsakkunnig vid Arbetshälsoinstitutet och projektchef för CARE4CAREER-projektet, om utmaningarna med att kombinera arbete och familjeliv och hur man kan påverka dem på den egna arbetsplatsen.
Flexibilitet underlättar belastningen
Den ökade arbetsbelastningen syns särskilt inom kvinnodominerade branscher och inom den offentliga sektorn.
”En tredjedel av småbarnsföräldrarna upplever att belastningen av arbetet överstiger deras toleransgräns, vilket är ett verkligt hårt resultat”; som exempel hänvisar Närvi till resultaten av en undersökning om familjeledigheter som Institutet för hälsa och välfärd (THL) och FPA har gjort.
Arbetshälsoinstitutets undersökningar har visat att hanteringen av arbetsbelastning, särskilt bland kvinnor, förbättras om man på arbetsplatsen lyckas förena familj och arbete på olika sätt. Exempel på detta kan vara tillfällig frånvaro som det är lätt att komma överens om med arbetsgivaren och flexibla arbetstider, till exempel när barn eller gamla föräldrar behöver särskilt stöd. För dem som arbetar i skift har möjligheten att påverka sina arbetsskift visat sig vara fungerande. Förkortad arbetstid eller deltidsarbete som man själv väljer kan också underlätta vardagen.
En tredjedel av småbarnsföräldrarna upplever att belastningen av arbetet överstiger deras toleransgräns, vilket är ett verkligt hårt resultat.
”Dessa kräver dock diskussion i arbetsgemenskapen, så att det inte går så att en del av arbetskamraterna belastas av andras frånvaro, utan så att var och en erbjuds flexibilitet enligt sin individuella situation”, säger Teräsaho.
Familjevänliga arbetsplatser är kända för att vara attraktiva och produktiva. Teräsaho räknar upp fördelarna: de anställda mår bra, är motiverade och nöjda med sitt arbete, har färre sjukskrivningar och personalomsättningen minskar och arbetsplatsen presterar bättre.
Påfrestningarna i dagens arbetsliv är dock framför allt en stor strukturell fråga som det inte finns några enkla lösningar på.
”Chefens roll är dock betydande. Man kan stödja arbetstagaren i familjebildningen genom att inte förvänta sig att arbetstagaren ska vara tillgänglig utanför arbetstid och genom att se till att arbetsbördan inte blir för hög”, säger Johanna Närvi.
Man kan stödja arbetstagaren i familjebildningen genom att inte förvänta sig att arbetstagaren ska vara tillgänglig utanför arbetstid.
Männens familjeledigheter beaktas inte i tillräcklig utsträckning
Ibland har organisationer dokumenterat goda familjevänliga metoder som i verkligheten inte används, och ibland saknas praxis helt. Undersökningar har till och med visat att detta är en orsak till att pappor inte tar ut längre familjeledigheter.
”Även om man i sina riktlinjer godkänner att man tar ut familjeledighet, upplever papporna själva att ingen bryr sig om hur deras arbete sköts under ledigheten. De måste arbeta antingen före, efter eller under familjeledigheten”, säger Närvi.
Mammans familjeledigheter varar ofta minst ett år, så utgångsläget är att man funderar på hur vikariatet ska skötas.
”Pappornas familjeledigheter har däremot i allmänhet varit så korta, till exempel tre veckor vid barnets födelse eller en eller två månader, att man på många arbetsplatser inte har ansett att det behövs några särskilda arrangemang. Sedan fördelas arbetet till arbetskamraterna som belastas, och en del av det lämnas kvar till den anställde som är familjeledig.”
Om man ser att män i ledningen tar ut längre familjeledigheter uppmuntrar detta också de anställda att ta ut familjeledighet.
Utnyttjande av familjeledigheter för män har ökat klart efter familjeledighetsreformen som trädde i kraft 2022 och utgör nu ungefär en femtedel av de föräldradagpenningsdagar som tas ut. Pappornas minskade uttag av familjeledigheter inverkar dock fortfarande på jämställdheten i arbetslivet och hemma. Enligt experterna beror det åtminstone delvis på attityder, traditionella könsroller och att männen ännu inte har vant sig vid att ta ut längre familjeledigheter.
Ledarskapet har en stor roll när det gäller att göra pappornas familjeledigheter till en del av vardagen på arbetsplatserna. Detta innebär till exempel att cheferna ska ha en positiv inställning till att ta ut familjeledigheter och kräver också en rollmodell som cheferna själva tillhandahåller.
”Om man ser att män i ledningen tar ut längre familjeledigheter uppmuntrar detta också de anställda att ta ut familjeledighet”, säger Teräsaho.
Unga vuxna är tveksamma till att bilda familj
Detta är också en väl undersökt sak: unga vuxna är tveksamma till att bilda familj. Orsakerna till situationen har identifierats åtminstone som osäkerhet i arbetslivet, utmaningar när det gäller att orka och upplevelsen av att familjelivet kan hindra karriären. Först vill de etablera sin egen karriär. Det har också blivit vanligare att unga vuxna utsätts för psykisk belastning i arbetslivet.
”Om arbetet redan tar all din kraft kan tanken på att få barn verka omöjlig”, säger Närvi.
Om arbetet redan tar all din kraft kan tanken på att få barn verka omöjlig.
Det handlar inte bara om hur de barnlösa väljer. På basis av Befolkningsförbundets familjebarometrar och Institutet för hälsa och välfärds undersökning FinChildren vet man att även problem med att förena arbete och familj och att klara sig som föräldrar gör att många som redan blivit föräldrar drar sig för att skaffa flera barn. På den positiva sidan kan skapandet av en familjevänlig kultur också underlätta unga anställdas tankesätt och framtidsvisioner.
”Situationen underlättas om man på arbetsplatsen informerar om att arbetstagarna inte förväntas ge allt i arbetet och att de inte kommer att hamna på efterkälken i sin karriärutveckling om de bildar familj. Eller så visar de att de vill behålla sina goda medarbetare, även om de är familjelediga och ofta stannar hemma för att ta hand om ett sjukt barn.
Dubbla toppår påverkar många
Utmaningarna med att kombinera arbete och familj gäller inte bara familjer med små barn. Besparingar inom äldreomsorgen och nedskärningar i den offentliga servicen återspeglas också i många förvärvsarbetandes vardag. Närstående måste vara delaktiga i vården i allt större utsträckning.
Medan vissa människor behöver vårda ett barn med särskilda behov och andra behöver vårda en äldre närstående, finns det också de som i vardagen är ansvariga för båda. Dessutom bor många långt borta från sina hjälpbehövande åldrande föräldrar. Situationen för dem som tar hand om sina anhöriga är ofta inte lätt på jobbet.
– Fenomenet med dubbla toppår har ännu inte undersökts särskilt mycket i Finland, och därför finns det ingen information att tillgå, säger Teräsaho och lyfter fram de många olika familjesituationerna när det gäller att kombinera familj och arbete i allmänhet. ”När vi talar om familjer omfattar det också olika typer av familjer, från barnlösa till ombildade familjer, adoptivfamiljer, regnbågsfamiljer, ensamstående föräldrar och familjer med två kulturer.”
När vi talar om familjer omfattar det också olika typer av familjer, från barnlösa till ombildade familjer, adoptivfamiljer, regnbågsfamiljer, ensamstående föräldrar och familjer med två kulturer.
Johanna Närvi och Mia Teräsaho påminner om att en familjevänlig atmosfär är till nytta för alla – och att alla behövs för att skapa den.
– Det handlar också till stor del om hur ledning och kollegor reagerar på familje- och omsorgsansvar. Det kan handla om huruvida arbetsgemenskapens inställning är positiv och genuint uppmuntrande inför varandras babynyheter. Eller om det finns flexibilitet när det gäller behovet av vård för äldre anhöriga, säger Teräsaho.
Det är inte lätt att vara den första pappan på arbetsplatsen som behöver en vikarie under familjeledigheten om chefen och kollegorna bara himlar med ögonen.
Källor: Rapporten om jämställdhetsplaner och löneundersökningar 2020. Arbete i livet: En guide till arbetsplatser för att balansera arbete och fritid. Labores rapport om en mer jämlik fördelning av kostnaderna för föräldraskapet. Poijula.