Förbryllad och nöjd. Jonna Voima var både nöjd och förbryllad efter den andra röstningsomgången. Med endast en röst 19–18 hade hon vunnit över Maija Pihlajamäki som hade lett fackförbundet i tio år.
Voima hade förutsett ett tufft förbundsfullmäktigeval, ett val som kunde sluta i seger för vem som helst.
– Naturligtvis är det viktigt för mig att få gänget ihopsamlat så att vi kan fortsätta tillsammans, säger hon om valresultatet.
Voima tror att valet avgjordes på grund av fältets förhoppning om att Jyty ska förnyas.
– Jag har jobbat länge i Jyty och haft mycket att göra med fältet. Ute på fältet upplevde man mig säkert som en kunnig och pålitlig person att leda förnyelsen, funderar Voima.
Hon lovar att också i fortsättningen ta rundor ut på fältet, även om det till en början på grund av coronan torde betyda Teams-rundor.
– En runda är det ju också!
Hittills har Voima förhandlat om Jytys kollektivavtal i egenskap av ledande arbetsmarknadsjurist. Som ordförande sitter hon med i kommunbranschens huvudförhandlingsgrupp.
– Jag är absolut av den åsikten att en ordförande drar nytta av att behärska substansen. Även om det är de stora linjerna man drar upp, måste man veta vilka de små saker är som skaver.
”Gott arbetsliv för medlemmarna”
Voimas ideala Jyty är en stark intressebevakare med en egen röst.
– Det är viktigt för mig att vi är medlemmarnas försvarare i arbetslivet. Det måste genomsyra all vår verksamhet som en röd tråd.
Det innebär ställningstaganden i ärenden som är viktiga för Jyty. Det betyder kommunikation till såväl arbetsmarknadsaktörerna, medlemmarna som till dem som funderar på att ansluta sig, och på ett sådant sätt att de vet vad det är som man gör i förbundet. Detta betyder verksamhet som medför ett gott och rättvist arbetsliv för medlemmarna.
– Vi frågar uppriktigt av människorna vad de vill ha ut av medlemskapet i fackföreningen och försöker svara mot detta behov, förklarar Voima.
Enligt den nya ordföranden är det livsviktigt för jytymedlemmarna att anställningsvillkoren förblir attraktiva och att medlemskåren klarar sig i den kontinuerliga förändringen.
– Därtill ser det ut som att medlemmarna av fackförbundet i dagens läge önskar sig till exempel karriärtjänster, stöd för att orka och klara sig i arbetslivet.
Voima berättar att hon redan talat om karriärtjänster. I princip kan man få sådana redan nu – om man förstår att be om dem.
– Naturligtvis hjälper vi till med att söka arbete och med genomgång av avtal men vi kunde bygga upp ett eget koncept, så att man kunde få hjälp till exempel med att göra upp en cv.
Voima vill gärna beakta att man har olika behov i olika åldrar. En tjugoåring behärskar inte nödvändigtvis arbetssökning medan däremot en fyrtioåring som befinner sig mitt i livet kunde ha nytta av distansutbildningar. En sextioåring funderar på hur hen ska orka till slutet av sin karriär.
– Om vi klarar av att svara mot dessa behov kunde det synas också i medlemsutvecklingen.
Inom många fackförbund har man börjat förmedla arbetsplatser och också Voima tror att det är i den riktningen som utvecklingen kommer att gå.
Voima berömmer Jyty för de mycket fina förhandlingsrelationer som förbundet har såväl till arbetsgivar- som till arbetstagarsidan, vilket hon också tackar förbundets föregående ordförande Pihlajamäki för.
Voima hoppas att man i förhandlingsverksamheten överhuvudtaget ska våga diskutera ärenden modigare och utveckla dem tillsammans.
– Väldigt lätt har den egna åsikten slagits fast på förhand. Det är ett slags arbetsmarknadsvits att konstatera att ”jag säger det här nu helt utan förpliktelse”. Detta upprepar man. Det borde ju vara helt självklart!
”Sanktioner för underbetalning”
Lokala avtal, skogsindustrins kollektivavtalsöverraskning, förnyandet av samarbetslagstiftningen, kriminalisering av underbetalning, pensionsslussens framtid och kommunernas anskaffningar från sina egna bolag – åt vilket håll pekar den nya ordförandens tumme gällande dessa?
– Om man med lokala avtal förmår beakta arbetsgemenskapens eller arbetsplatsens speciella förhållanden på ett sätt som är till nytta för såväl arbetsgivaren som arbetstagaren är det en god sak. Om man genom avtalen försvagar anställningsvillkoren, så något sådant vill vi naturligtvis inte ha, säger Voima.
Enligt Jyty kan lokala avtal skötas som jämbördiga förhandlingar endast om de förs under ledning av en utbildad förtroendeman.
Voima förutspår att skogsindustrins löfte om att föra avtalandet om arbetsvillkoren till företagen inte kommer att bli någon större grej.
– Mången arbetsgivare känner inget behov av och vill verkligen inte själv hamna ut för att vara tvungen att förhandla om arbetsvillkoren. Det är krävande och svårt.
Den nya samarbetslagstiftningen hoppas Voima att skrivs i den formen att man i samarbetsförhandlingarna genuint vill diskutera saken med personalen.
Underbetalning är enligt Voima en allvarlig olägenhet och enligt henne borde arbetsgivaren påföras sanktioner för det.
– Ett alternativ kunde vara kriminalisering. Jag anser att det är bra att man nu försöker finna lösningar på det.
Ett automatiskt slopande av pensionsslussen anser Voima inte vara bra om man inte skapar någonting annat i stället för den. Det utgjorde också orsaken till att arbetsmarknadsorganisationernas förhandlingar misslyckades.
– Ett slopande löser inte äldre arbetstagares sysselsättning utan de råkar i en ännu sämre situation än den nuvarande.
Bland andra Näringslivets centralförbund EK och Företagarna i Finland förde i slutet av november fram att kommunerna inte ska kunna göra anskaffningar från sina kommunala bolag utan konkurrensutsättning.
Voima delar inte organisationernas synpunkter och anser att kommunerna i princip ska producera tjänsterna i egen regi.
Öppen och energisk
Jonna Voima beskriver sig själv som öppen, energisk och med sinne för humor.
Hon anser sig inte bli nervös i första taget, dock kan hon enligt egen utsago ilskna till ibland.
– I arbetslivet har jag sparat det till situationer där det är nödvändigt att ilskna till. Ibland kan jag häva ur mig svordomar, säger hon med ett skratt.
Voimas kraftuttryck passar enligt henne inte i tryck.
– Som förhandlare försöker jag förstå de synpunkter som förs fram, men samtidigt håller jag fast vid saker som jag vill hålla fast vid. Jag är lösningsorienterad men söker inte lösningar till vilket pris som helst.
Voima har lagt märke till att också förhandlingarna löper smidigare om man håller uppe en positiv stämning.
Ursprungligen utexaminerades Voima som jurist och sprang från den ena tingssalen till den andra och skötte traditionella brottsmål.
– Jag förlorade 99 procent av mina fall. För en ung jurist var det en lärorik upplevelse.
Redan före sin studietid drömde Voima om att hon skulle bli människorättsjurist – om man inte räknar med barndomsdrömmen om att bli hönsuppfödare. Ändringen i inriktningen mognade redan under auskulteringsåret.
– Arbetsrätt började intressera. Också arbetsrätten är på sitt sätt ett människorättsarbete när man söker ett gott och rättvist arbetsliv för människor och via det ett gott liv överlag.
Namnet passar yrket
Till Voimas nyfamilj i Borgå hör utöver de 13- och 15-åriga tonårssönerna också maken och hans två redan utflugna söner. Till familjen hör också hunden Lyyli och tre katter.
Efternamnet Voima, som betyder kraft, provocerar omgivningen till ständiga ordlekar.
– Den mest bekanta när jag kommer till olika möten är citatet ”Nu är Kraften med oss” från Stjärnornas krig.
Namnet passar som hand i handske på just Jyty, som ju också som ord betyder kraft, energi och styrka.
– Efter ordförandevalet roade det mig speciellt när arbetslivsprofessor Elli Aaltonen på Twitter tyckte att mitt namn passar mitt yrke i samma stil som Pekka Pouta (meteorolog vars efternamn betyder uppehållsväder) och Arno Kasvi (trädgårdsmästare vars efternamn betyder växt).
