Det är ingen överraskning att kommunsektorns avtalsförhandlingar igen har överflyttats till riksförlikningsman Vuokko Piekkalas rike. I slutet av februari gick avtalsperioderna för kommunsektorns tjänste- och arbetskollektivavtal ut. Före det hade många förhandlingar hållits, men de hade framskridit så lite att man inte ens kan tala om framskridande. Man måste dock medge att det nu finns fler problem att lösa än tidigare.
Inledningen av välfärdsområdenas verksamhet i början av år 2023, SH-avtalet som trädde i kraft i september 2021, utmaningarna som coronan utsatt kommunernas personal för och det uppdämda löneförhöjningstrycket skapade tillsammans och enskilt krav, om vilka man inte uppnått samförstånd. I kommunförhandlingarna har organisationerna upprepade gånger meddelat KT att det inte finns någon s k allmän löneförhöjningsnivå och att förhöjningarna måste vara sådana att de har håll- och dragkraft.
På grund av detta har alla huvudavtalsorganisationer, såsom JAU (Jyty och JHL), utöver löneförhöjningarna man förhandlar om krävt ett löneprogram för flera år. KT har också meddelat att löneharmoniseringen, som anknyter till arbetsgivarbytena som sker i början av 2023, bör beaktas i de pågående förhandlingarna. Organisationerna har konstaterat att harmoniseringen är en lagstiftad uppgift som inte hör till de nu pågående förhandlingarna.
Välfärdstjänsterna fungerar bara när alla delar och servicekedjor är i skick.
I offentligheten har de som verkar inom hälso- och socialvården fått mest uppmärksamhet, och nästan lika mycket har skrivits om lärarna och småbarnspedagogikens personal. Jyty har på alla forum betonat också de andra yrkesgruppernas viktiga betydelse och påmint att välfärdstjänsterna fungerar bara när alla delar och servicekedjor är i skick. Ungdoms- och kulturarbetet har en viktig betydelse i förebyggandet av marginalisering och ökningen av välfärden, och lönebetalningen får inte vara sen eller felaktig – bara för att nämna några.
Till välfärdsområdena överförs från kommunerna över 170 000 personer i början av år 2023, och för denna personal måste finnas tjänste- och arbetskollektivavtal. Detta orsakar förändringar också i avtalsstrukturen. Om de nödvändiga förändringarna har redan för två år sedan uppgjorts en avsiktsförklaring mellan KT och huvudavtalsorganisationerna, vilken dessutom förnyades förra våren.
Nu har som ett centralt problem uppstått huruvida man förbinds att följa ovan nämnda avtal. Tehy och SuPer har meddelat att avtalet inte är giltigt och de övriga parterna har meddelat att de står bakom det. Denna sak och löneförhöjningarna tillsammans med löneprogrammet är de mest centrala punkterna i konflikten som Piekkala försöker förlika.
Situationen verkar stå stilla också hos förlikningsmannen, men får säkert ny fart när strejkerna framskrider. Medlingen fortsätter alltså!
Marja Lounasmaa
Intressebevakningsdirektör
