Tilläggsbudgetförslaget som regeringen offentliggjorde i början av juni och som man med stort intresse väntat på fick med sin mastodontiska storlek på 5,5 miljarder euro många att kippa efter andan. En motsvarande tilläggsbudget har inte tidigare skådats i Finland.
Åtgärdshelheten betyder att statens nettoskuldsättning under innevarande år kommer att öka med 18,8 miljarder euro. Det innebär en skuldsättningstakt som det är skäl att vara mer än orolig för.
Till regeringens tilläggsbudgethelhet hör ett stödpaket på 1,4 miljarder euro som ska stöda kommunerna, samkommunerna och sjukvårdsdistrikten. Det är en bra början eftersom en stor del av det praktiska ansvaret nu under coronakrisen är på deras ansvar, och också senare i de tjänster som är avsedda för medborgarna.
Beklagligtvis blev stödpaketet fortfarande för litet jämfört med målen. Behoven låg ju enligt kommunekonomiexperterna någonstans mellan 1,6 och 2,0 miljarder euro. Det är dock positivt att det stödpaket på 1 miljard som utstakades i ramförhandlingarna i april växte.
Om det trångmål som coronan har orsakat kommunekonomin belyser den beräkning som konsultbolaget för kommunekonomi FCG Perlacon har utfört, som avslöjar (Kauppalehti 1.6) att av Finlands drygt 300 kommuner ekonomin i endast 30 kommuner är på plussidan år 2025.
Det vet man ju redan nu att de av kommunernas svårigheter som beror på coronan tyvärr inte upphör i och med detta år.
Enligt prognosen är det grundläggande problemet under de fem följande åren i kommunerna att skatteinkomsterna håller på att sjunka dramatiskt jämfört med tidigare år. Och den dåliga utvecklingsriktningen gäller inte bara små kommuner, utan också en allt större del av de stora städerna håller på att sjunka ner i en aldrig förr upplevd kris, med början från Helsingfors.
Om och när Finlands bruttonationalprodukt i år sjunker med cirka sju procent på grund av coronan, såsom expertberäkningarna utvisar, minskar kommunernas skatteinkomster med nästan två miljarder. Detta kräver redan genast nästa år en förhöjning av kommunalskatten på en nivå om 0,7–1,3 procentenheter. När det gäller de följande åren, också i de största städerna, rör sig förhöjningstrycket som värst kring siffror på över två procentenheter. Och tyvärr avspeglar sig ekonomiska problem med sina samarbetsförhandlingar i allmänhet först på personalen.
Tilläggsbudgetens tillägg på 770 miljoner under innevarande år för att ordna bastjänsterna innebär en kortfristig lättnad för kommunerna att klara sig över den akuta krisen. Stödet på 200 miljoner euro för kompensering av de kostnader och det underskott som coronan har medfört innebär en lättnad för sjukvårdsdistrikten. En annan bra sak i regeringens förslag är att kommunernas andel av intäkterna av samfundsskatten ska höjas med 10 procentenheter. Detta minskar naturligtvis statens inkomstskatteintjäning med drygt 400 miljoner euro i år, men ökar kommunernas skatteinkomster i motsvarande mån.
Det vet man ju redan nu att de av kommunernas svårigheter som beror på coronan tyvärr inte upphör i och med detta år. När regeringen i augusti ska bereda budgeten för 2021 måste den bedöma läget på nytt när beslut om en åtgärdshelhet som ska riktas till kommunerna ska fattas. I det skedet när det ekonomiska läget klarnar måste man ha beredskap att på nytt kontrollera omfattningen av och medlen för stimulansen i ljuset av vårens och sommarens coronaerfarenheter.
Kari Hietamäki
Chefredaktör
