Materialet kommer från Finlands befolkningsregister och man tog med personer födda 1963–1990 som varit vid liv när de fyllde 25 år. I statistikernas idealland Finland fastnade så många som 2 055 720 människor i håven.
Av dessa 15–25-åringar togs cirka 60 000 med i undersökningen. De hade fått en allvarlig psykiatrisk diagnos som krävde sjukhusvård. Resten av yrkeskarriären och yrkeslivet fastställdes som de följande 27 åren dvs. tidsspannet 25–52 år.
– Materialet är stort och att samla in det lyckas bara i Finland och de övriga nordiska länderna. Å andra sidan är dess bevisvärde rätt så oemotsägligt, konstaterar Christian Hakulinen.
Han är psykologie doktor till utbildningen och utöver sin verksamhet som forskare har han arbetat inom klinisk psykologi vid HUS.
Hälften av garantilönen, summan samma som garantipensionen
Vård på sjukhusnivå betyder att det mentala problemet varit allvarligt. Störningarna har indelats i sju: missbruk av alkohol, mediciner och droger, schizofreni, andra psykoser, bipolära syndrom, depressioner och övriga affektiva störningar.
– Vi blev upplysta om att undersökningen upprepade gamla fakta. Till exempel har man länge vetat att personer med schizofreni inte får arbete. Men nu med detta omfattande material kan man påvisa hur mycket en psykisk störning som man upplevt som ung påverkar den unga senare i livet, konstaterar Hakulinen.
Resultaten av undersökningen är klara och karga: risken för arbetslöshet är stor och få avlägger en examen efter grundskolan. Till exempel av dem som hade varit inlagda på sjukhus på grund av bipolärt syndrom var endast knappt hälften i arbetslivet efter att de fyllt 25 år.
Som en följd av svårigheterna med att få arbete tjänade de undersökta personerna med mentala störningar i snitt endast cirka 6 000 euro i året, medan inkomsterna för normalbefolkningen i åldersspannet 25–52 år i medeltal utvecklades från 15 000 till 30 000 euro.
– I och med den livslånga förlusten i utbildning och lön stannade de undersöktas löneinkomster och övriga inkomster på samma nivå som garantipensionen under hela yrkeskarriären, och det är ganska lite, säger Hakulinen.
Utbildning ökar inte sysselsättningen
Kurvorna på diagrammen ger ett lika beklämmande intryck. Kurvan för de personer som inte har mentala störningar i arbetslöshetsstatistiken börjar lågt nere och sjunker brant mellan 25 och 42 års ålder; studier hjälper att få arbete. För de undersökta startar sysselsättningskurvan högt uppe, på nivån 50–90 procent och stiger i regel; största delen av de få som får arbete blir arbetslösa innan de fyller 52 år.
Statistiken över avlagda examina efter grundskolan visar att personer med mentala störningar visserligen utbildar sig, men att studierna inte leder till sysselsättning.
– Det var en stor överraskning för oss att den allmänna ökningen i utbildningen inte såg ut att förbättra sysselsättningen för dem som fått en psykiatrisk diagnos. Endast för dem av de undersökta vars störning berodde på droger och mediciner, lättade arbetslösheten något före fyllda 50 år, konstaterar Hakulinen.
Att bunta ihop störningar som beror på droger och medicin i samma kategori kan visa ett alltför positivt resultat gällande sambandet mellan utbildningsnivå och sysselsättningsgrad. De som har drogproblem har svårare att få arbete och de med medicinproblem lättare.
Stöd utöver behandlingen av symptomen
Hur känns ställningen för de unga som har lidit av allvarlig mental ohälsa för forskaren när man ser bakåt? Kan man vänta sig detsamma i framtiden?
– Man kan alltid göra någonting och påverka saker. Kanske samhället i fortsättningen måste satsa mer på nya tillvägagångssätt, säger Hakulinen.
Enligt honom har man tidigare försökt behandla dem som lidit av mental ohälsa så att de blivit symptomfria och därefter försökt sysselsätta dem om det varit möjligt. En nyare inriktning som man med framgång har tillämpat till exempel i Sverige är strävan att hålla dem som lider av störningar kvar i arbetslivet i möjligaste mån fastän de samtidigt får behandling för sin mentala ohälsa.
– I behandlingen av allvarliga störningar är det bra att redan i ett tidigt skede erbjuda möjligheter att delta i arbetslivet eller i utbildning om bara hälsotillståndet det tillåter, konstaterar Hakulinen.
Han tror att man på så sätt kan undvika långa frånvaroperioder från arbetslivet, vilka ofta leder till arbetsoförmåga.
Kanske ljusare i framtiden
Christian Hakulinen känner till medborgarinitiativet om terapigaranti. Han anser att terapigaranti är en bra idé så länge som man med ”terapi” förstår all psykosocial behandling med låg tröskel och inte endast erbjudande av psykoterapi.
– Om den undersökning som vi nu utfört görs på nytt om tre decennier tror jag att undersökningsresultaten gällande sysselsättning, utbildning och inkomsterna under yrkeskarriären är ljusare. Huvudregeln i anslutning till behandling av psykisk ohälsa fungerar: ju tidigare behandlingen påbörjas, desto bättre resultat, säger forskningsprofessor Christian Hakulinen.
