Får det lov att vara en snabbtur till framtiden? Som guide fungerar Sitras framtidsexpert Mikko Dufva.
Framtidshuset Sitra publicerade i januari en helhetsbild bestående av fem megatrender av vart världen är på väg. Det var just Dufva som bar huvudansvaret för den.
Sitra definierar en megatrend som en vid båge av förändringar som består av olika fenomen. Sitra har publicerat sådana i ett tiotal år, med några årsintervall.
Å andra sidan betonar Mikko Dufva att megatrender inte existerar som sådana utan att de utgör hjälpmedel för tankegången, som ett sammandrag av utvecklingsförlopp. Påhittade är de dock inte, utan grundar sig alltid på forskning.
När man inom Sitra tog itu med arbetet med den färskaste megatrendrapporten för omkring ett år sedan funderade man också där på om det behövs ett nytt trendpapper? Världen är full av trendrapporter och deras innehåll har inte nämnvärt förändrats.
– Det som saknades var det finländska samhällets syn på var vi nu befinner oss. Samtidigt saknades verktyg för att begripa denna överraskningarnas tid.
– Det centrala var att fundera på vilka utvecklingsförlopp som är centrala ur Finlands synvinkel för att vi ska kunna gå mot en hållbarare, rättvisare och mer inspirerande framtid, förklarar Dufva.
Dufva får förstås ofta frågan om hur han överlag ser på framtiden.
För Dufva är frågan besvärlig därför att han i sitt huvud har många olika framtider samtidigt.
Förlusten av biologisk mångfald väckte oss snabbt
De nya megatrenderna är: naturens bärförmåga smulas sönder, utmaningarna inom välfärd ökar, demokratins kamp hårdnar, konkurrensen om digital makt accelererar och grunden för ekonomin knakar i fogarna.
Inte en alltför lysande framtid. Dufva småskrattar när han säger att man inte medvetet i Sitra skapat en dyster helhetsbild. Han hoppas att det ska få människorna att bita ihop tänderna och ta i med nya tag.
– Jag tror inte att allting automatiskt går bra. Samtidigt kan jag se många inspirerande framtider, sådana som jag själv också ville leva i.
Dufva blir just nu inspirerad till exempel av de nya öppningar som skett inom naturskyddet.
– Det har talats mycket om förlusten och minskningen av biologisk mångfald. Jag är överraskad över hur snabbt dessa saker har kommit upp till allmän diskussion och hur snabbt man i affärsverksamheter har försökt hitta botemedel mot dessa.
Dufva hänvisar till exempel till Rudus Oy som har flyttat undan utrotningshotade växter till en trygg växtplats, ett ekosystemshotell, ur vägen från vägarbeten.
Enligt Dufva är det väsentligaste att se helhetsbilden i megatrenderna. Å andra sidan anser han det vara viktigt att fundera på vad det är som hindrar oss från att nå en bättre framtid – och på vad det är som är bättre?
Data samlas och det samlas hela tiden in mera data utan att man dess mera har funderat på spelregler. Vem är det som i själv verket äger informationen?
Ett av megatrendpåståendena är att konkurrensen om den digitala makten hårdnar. På vilket sätt gör den det?
– Data samlas och det samlas hela tiden in mera data utan att man dess mera har funderat på spelregler. Vem är det som i själv verket äger informationen? Nu funderar man på spelregler, säger Dufva.
I Finland använder man amerikanska företags tjänster där dessa företag har definierat användningsvillkoren. Medan Kina har sin egen, från staten utgående synvinkel på vem som får förvalta data.
– Behovet av justa spelregler betonas allt mer. Hur samlar man in och utnyttjar data? Helst befinner jag mig i EU:s digitala värld, säger Dufva som en jämförelse.
De regler som för närvarande gäller kan med tanke på företagen vara bra men enligt Dufva är de inte bra för människorna eller samhället.
– Vi vill säkert inte backa tillbaka till exempel från de digitala tjänsterna. I dem ingår mycket löften exempelvis gällande hälsodata, men väldigt få vill ge ut all information om sin hälsa för fri tillgång i en digital miljö, tror Dufva.
Effektivitet inte enda mätare
Enligt den undersökning som Jyty låtit utföra för sina medlemmar, i vilken man kartlade arbetstagarupplevelser, leder implementering av nya system ofta till mer missnöje än effektivitet.
Dufva tror att den egentliga nyttan av digitalisering kommer av att man ändrar sättet att arbeta på. Datasystem borde anpassas till människans behov, och inte tvärtom.
– Detta verkar självklart men det finns ganska många exempel på att det är systemet som fått bestämma utgången, funderar Dufva.
– Digitala tjänster borde utgöra ett stöd i det att man skulle ha mer tid för möten mellan människor. Det är bra att fundera på hur man mäter effektivitet. Har effektiviteten förbättrats?
Megatrendrapporten tangerar också arbetshälsa: den tror att uppfattningen om arbetshälsa kommer att bli mångsidigare.
– Det lönar sig inte att granska arbetshälsa endast på individnivå utan också på organisationsnivå. Om man bara beaktar effektivitet leder det inte till effektivitet. Om man beaktar välmående kan det enligt undersökningen leda till att såväl välmående som produktivitet förbättras. Enligt mig kan man redan i viss mån skönja denna förståelse.
Informationsarbetare kan enligt Dufva förbättra sin vardag och sin framtid genom att planera sitt arbete och sin tidsanvändning, genom att vara nyfiken på nya saker, utveckla sitt kunnande – och se till att återhämta sig.
– Digitala apparater leder lätt till överbelastning. Man måste emellanåt ta sig en promenad och hålla pauser, till och med ta sig en liten tupplur.
Hur arbetar en informationsarbetare till exempel om tio år?
Dufva tror att även om många saker kan vara annorlunda är det rätt säkert att informationsarbete kommer att bli en del av allt arbete. Dock förändras också arbetsuppgifterna.
– För tio år sedan fanns det redan en del visioner om artificiell intelligens som genererar texter. Det kan hända att dessa då har blivit vardagliga verktyg.
Open AI som verkar i San Francisco och utvecklar AI-applikationer publicerade i slutet av året applikationen ChatGPT. Nyss publicerades redan versionen GBT-4. Också Google har presenterat sin egen version.
Dufva har provat på en AI-applikation och märkte att den inte riktigt fungerar för identifiering av de mest överraskande utvecklingsförloppen. Den är bäst när den gör sammandrag av kända saker.
Elförbrukningen sjönk lätt
Dufva lånar framtidsforskaren Alex Steffens uttalande enligt vilket ”vi ännu inte är färdiga för det som redan har förändrats”.
Det stämmer enligt Dufva speciellt på vår inställning till klimatfrågor.
– Detta har varit utmanande för oss. Det känns som att vi ibland talar om klimatuppvärmningen som om det vore någonting som är på väg fastän det redan är här. Effekterna syns redan i ekonomin.
Det känns som att vi ibland talar om klimatuppvärmningen som om det vore någonting som är på väg fastän det redan är här. Effekterna syns redan i ekonomin.
Dufva har lagt märke till att man i Finland har koncentrerat sig på enskilda lösningar såsom väteekonomi eller vindmöllor, när det samtidigt vore skäl att förändra matproduktionen och trafiksystemen samt undvika konsumtion. Det behövs en stor förändring.
– Vi har byggt upp vårt samhälle utifrån billigt, tillgängligt fossilt bränsle. Utkast till hur man ska bli av med fossilt bränsle finns nog, men ännu gör man inte tillräckligt.
I Finland frågar man ofta varför man här ska vara tvungen att höra till de bästa i klimatklassen om en stor del av världen inte bryr sig om saken?
– Det är en konkurrensfördel för Finland att ligga i framkant. Energikrisen är ett gott exempel: ju bättre vi har lyckats övergå till förnybar energi, desto mindre är vi beroende till exempel av Rysslands fossila bränslen, svarar Dufva.
Han berömmer kolnegativ betong som ett gott exempel på en lösning som är globalt betydelsefull och utvecklad i Finland.
Dufva påpekar att finländarna minskade sin elkonsumtion i december med 16 procent jämfört med året innan. Det lyckades rätt enkelt och kändes inte heller som en återgång till medeltiden.
Till slut ett stort men: vad om allting ändå går helt annorlunda än det nu ser ut att gå?
– Man kan inte bereda sig på allt. Överraskningar sker. Framtiden väller ändå inte okontrollerat över oss – också i överraskningar gömmer sig möjligheter. Det viktiga är att fundera på en hurdan framtid man önskar sig och göra någonting för saken, rekommenderar framtidsforskaren.
