Understatssekreterare Päivi Nerg har deltagit i vårdreformen under den föregående regeringsperioden. Nu har man i och med det fjärde försöket kommit i mål med vård- och välfärdsområdesreformen (tidigare landskapsreformen).
– Nu när riksdagen har fått social- och hälsovårdslagarna stiftade har finansministeriet stort ansvar och stor makt att verkställa den nya lagstiftningen. Avsikten är att de nya välfärdsområdena ska kunna inleda sin verksamhet utan störningar och i god ordning i början av år 2023, säger Nerg.
Ändringsprojekt av historisk storleksklass
Understatssekreterare Nerg har stora siffror att lägga fram: från kommunerna och samkommunerna och motsvarande övergår i och med överlåtelsen av rörelsen omkring 200 000 arbetstagare till de 21 nya välfärdsområdena och finansieringen av områdena uppgår till cirka 20 miljarder euro per år.
– Överlåtelsen av rörelsen är den största i Finlands historia, och inte torde det heller på Europanivå ha förekommit något liknande. Det betyder att det är fråga om en enorm förändringsprocess, säger Nerg med en suck.
Finansministeriet sörjer för områdenas finansiering och sköter också i övrigt om allt från planering till övervakning, vilket medför en ny typ av ansvar. Eftersom pengar och makt och ansvar brukar ligga i samma händer har man planerat en så kallad landskapsskatt för att välfärdsområdenas beslut ska vara självständiga.
Flyttar landskapsskatten över ansvaret från ministeriets skuldror?
– Inverkan av landskapsskatten har måhända överdrivits. Skatteandelen är om den genomförs sannolikt rätt liten, och även i fortsättningen kommer den största delen av finansieringen att komma via statens finansieringsmekanism, säger Nerg.
Strukturdiskussioner först under det tredje året
Grunderna för penningutdelningen som går till områdena har noggrant skrivits in i social- och hälsovårdslagarna. Mellan de nya områdesfullmäktige och finansministeriet kan man säkert förvänta sig ordentliga dragkamper om nödvändigheten av behovsprövade utgifter, eller hur?
– Vi ger pengarna till områdena som en klumpsumma i enlighet med kriterierna i lagstiftningen. Därefter beslutar området, till exempel Norra Savolax, hur pengarna ska användas för att producera servicen i området.
Hur går det om den beviljade klumpsumman inte räcker till?
– Efter det första årets bokslut diskuterar ifrågavarande område och vi (finansministeriet) hur saker borde göras på annat vis för att pengarna ska räcka bättre till i fortsättningen, beskriver Nerg.
Vi fortsätter att måla fan på väggen: vad händer om pengarna inte räcker till för utgifterna heller under det andra året?
– Nå, då är strukturdiskussionerna inte längre på ett stadium av rådgivning utan tillsammans med området funderar vi över till vilket annat existerande välfärdsområde området borde ansluta sig för att inkomster och utgifter ska fås i balans, säger Nerg.
I egenskap av tjänsteman kan Nerg inte ge, och ger inte heller, sin syn på antalet välfärdsområden eller ändringar i antalet, men av den verksamhetsmodell som hon skissar upp kan följa bara en sak: antalet välfärdsområden sjunker från 21 under de närmaste åren.
Stöd och trygghet i starten
När verksamhetsmodellen för finansieringen av landskapen är komplicerad och antalet områden stort, var det då så att finansministeriet förväntade sig besvärligheter och motstånd eftersom ministeriet utsåg Ville-Veikko Ahonen till förändringsledare fram till slutet av år 2022?
– Inte var utnämningen av Ahonen en framförhållning med tanke på eventuella problem. Vi vill bara trygga starten för de nya välfärdsområdena så den sker störningsfritt och fungerar. Denna enorma förändring krävde ett ansikte utåt mot landskapen.
– Jätteprojektet kräver ett ansikte också inom huset. Därför är Ahonen som kommer inifrån huset precis rätt person för denna roll, säger Nerg och berömmer sin medarbetare som i normala fall arbetar som chef för ministeriets enhet för kommunalpolitik (se mer nedan).
Hon medger att finansieringsmodellen för landskapen inte är ”helt entydig”, dvs. ministeriet kan inte styra välfärdsområdena med alltför hård hand.
– De möjligheter till avsteg som blivit kvar i finansieringsmodellen härrör från det grundlagsenliga kravet på enhetlighet. Överallt i Finland ska man jämlikt kunna erbjuda tjänster till medborgarna, konstaterar Nerg.
”Systemet blir inte färdigt på ett år”
När vård- och landskapsreformen gäller omkring 200 000 löntagare är människorna intresserade av hur deras löner kommer att utvecklas i fortsättningen. Hur och när kommer lönerna för dem som övergår från många olika arbetsgivare att harmoniseras?
– Överlåtelsen av rörelsen utgör vid sidan av grundlagen rättesnöret för vår verksamhet. Löne- och övriga förmåner kvarstår som tidigare så människorna kan vara lugna. Eftersom man har reserverat hela år 2022 för det praktiska genomförandet av reformen kan harmoniseringen av lönerna inte inledas förrän 2023, säger Nerg.
Hennes uppskattning är att man kan börja sätta i gång med lönesystemet under 2023.
– Samma lön för samma arbete är naturligtvis det enda möjliga verksamhetssättet också när det gäller välfärdsområdena. Men först när man har fått alla praktiska saker omskötta kan man börja bygga upp ett nytt lönesystem i vilket harmoniseringen av lönerna ingår. Man får ju nästan aldrig ett lönesystem färdigt på ett år, uppskattar Nerg.
Hon vill poängtera att från arbetsgivarens sida det är Kommunala arbetsmarknadsverket dvs. Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivare KT som förhandlar om lönesystemet. Men som sammanfattning: man kommer att komma till harmoniseringen av lönerna först när alla praktiska saker gällande starten för områdena har lösts.
Förlorade inte tron
Päivi Nerg höll på att färdigställa de vårdreformslösningar som sedan föll under förra regeringsperioden. Förlorade hon någonsin tron på att reformen skulle lyckas?
– Vi beredande tjänstemän hade i alla skeden en klar uppfattning om att reformen – överflyttande av specialsjukvården och bashälsovården och socialtjänsterna på bredare skuldror – absolut behövs. Endast formen för förändringen var öppen.
– Även om det ibland var tungt, förlorade vi inte tron på reformen i något skede, konstaterar Päivi Nerg.
