Det svåraste under coronapandemin för en nätverksmänniska som Tuula Jäppinen har varit det att man inte har kunnat träffa människor ansikte mot ansikte.
– I allmänhet uppstår idéer och innovationer i korridordiskussioner och i pauser, också vid kaffebordet. Till exempel under en arbetsresa tillsammans med en nätverkskollega kan det uppstå tio idéer, säger Jäppinen.
Jäppinen är utvecklare, forskare och visionär. Kommunförbundet utvecklar i och för sig inte på eget bevåg, utan testar sina utvecklingsidéer tillsammans med kommunerna.
Uppstår det idéer i kommunerna? Professorn i kommunalpolitik vid Tammerfors universitet Arto Haveri bedömer i tidningen Jyty att kommunerna inte riktigt vet hur de ska utnyttja personalens idéer.
– Det beror på kommunen. Kommunerna är innovativa, men de är inte likadana, säger Jäppinen.
I enkäten Innovationsbarometern 2018 som kommunförbundet genomförde hade 95 procent av de kommuner som svarade tagit i bruk minst en innovation under de två föregående åren. Oftast var de nya verksamhetsmodeller, näst vanligast var serviceinnovationerna.
Man borde ta mera ut av personalens delaktighet eftersom delaktighet helt klart producerar mera innovationer och förbättrar arbetshälsan.
Enligt enkäten kommer 46 procent av de nya idéerna från personalen. På ibruktagandet av innovationer inverkar mest de egna anställda (58 procent) och organisationens ledare (47 procent). Idéer får man till 59 procent från olika nätverk.
– Finländare är bra på att ringa upp sina kompisar för att fråga hur en idé fungerar, eller så hör man om den av en kompis eller på mässor. En idé som man har hittat på nätet litar man inte nödvändigtvis på.
För att innovativitet överhuvudtaget ska vara möjligt så beror innovativiteten enligt Jäppinen på hurdan organisationens verksamhetskultur är. Den förändras endast om individer och arbetsgemenskaper uppmuntras till nya verksamhetsmodeller.
– Man borde ta mera ut av personalens delaktighet eftersom delaktighet helt klart producerar mera innovationer och förbättrar arbetshälsan. Lika väl kan personalen vara initiativtagare. Personalen känner till kundens behov.
Faciliterare styr att uttala sig
Den försökskultur som var inskriven i regeringsprogrammet i den föregående, Juha Sipiläs (cent), regering stimulerade klart kommunernas innovationsverksamhet.
– Nu har coronan fungerat som accelerator såväl nationellt som internationellt. Innovationer utgör verktyg för att reagera på förändring, beskriver Jäppinen saken.
Jäppinen är enkom en samskapande utvecklare. Samskapande utveckling är ett sätt att arbeta där kunder, experter och serviceproducenter utvecklar produkter och tjänster tillsammans.
– Man funderar tillsammans var problemet ligger. Som hjälp vid lösandet används processerna inom serviceutformning. Jag är med som faciliterare som för samman människor för att diskutera. Som resultat får man aha-upplevelser och idéer.
Nu har coronan fungerat som accelerator såväl nationellt som internationellt.
Jäppinen betonar att nya sätt att arbeta inte är huvudsaken utan det att man får människorna sammanförda och att man skapar en trygg arbetsprocess som faciliteras av en utomstående.
– Kommunerna har uppskattat att de har blivit handledda i utvecklingen och inte har behövt planera processen själva.
Kommunförbundet var med i forsknings- och utvecklingsprojektet CoSIE (Co-creation of Service Innovation in Europe) med deltagare i tio länder. Projektet finansierades av EU och avslutades i maj. Inom projektet som varade i tre och ett halvt år genomfördes 11 pilotprojekt.
I det finska pilotprojektet utvecklades tjänster för svårt nåbara unga i Åbo. Det genomfördes i samarbete mellan Åbo stad, Åbo yrkeshögskola och Kommunförbundet.
Endast unga fann de unga
I Åbo sökte man till en början nya sätt att finna ungdomar som är svåra att nå.
– Man fick dem till arbetsverkstäderna med hjälp av unga som arbetade där, inte med hjälp av tjänstemän, berättar Jäppinen.
Som hjälp användes en brittisk samhällsreportermodell där unga intervjuas och deras berättelser spelas in. De unga utlovas anonymitet eftersom berättelserna kan vara tunga.
– Inom en kort tid nådde man 22 unga som befunnit sig på olika sätt i svåra livssituationer. Via tidningsannonser skulle man ha fått med bara några. De unga hade problem med droger och den mentala hälsan, problem med balansen i livet, med ensamhet. En del lämnade inte hemmet överhuvudtaget.
De ungas problem profilerades. På så sätt uppstod till exempel en konstruerad person som fastnat vid datorn. Man fick de unga att komma till arbetsverkstäderna för att de inte behövde uppträda som sig själva. De kunde kommentera de konstruerade personerna som till exempel ”jag känner också en sådan där”. På så sätt var det lättare att fundera på tjänster för fyra olika typer av personer – och inte för en själv.
– Arbetsverkstäderna öppnade personalens ögon för det att de unga behöver olika slag av tjänster. Samtidigt fattade man att för att utveckla tjänster behövs organisationer, frivilliga, yrkesanstalter och andra unga, säger Jäppinen.
I det ordnade hackathonet uppstod 12 olika idékoncept för tillgänglighet och kvalitet på tjänster. För de unga räckte det med att evenemanget organiserades på ett centralt ställe och att det bjöds på pizza och coke. Så skedde.
Av en idé som Åbo stadsmission rf:s De ungas råd kom fram med växte Mallen för utbildning i att mötas fram och den vann Självständighetsjubileets barnstiftelses Itlas utmaningstävling Barndomsbyggarna 2020.
Läs mer:
https://www.kuntaliitto.fi /julkaisut/2021/2110-kuinka- onnistua-yhteiskehittamalla
