1) Vad händer om en arbetstagare själv insjuknar?
Om en arbetstagare insjuknar i coronaviruset eller i annan sjukdom är det fråga om sjukledighet, vilken är med lön i enlighet med kollektivavtalet.
2) Hur förfar man om en arbetstagare på läkares beslut beordrats bort från arbetet eller beordrats att isoleras i hälsovårdsenhet?
Det är fråga om isolering när en arbetstagare konstaterats ha insjuknat i coronaviruset eller insjuknande åtminstone misstänks med motivering.
Om en arbetstagare på beslut av en behörig läkare beordrats till frånvaro från arbetet, eller att isoleras i hälsovårdsenhet, är arbetsgivaren enligt det Allmänna kommunala tjänste- och kollektivavtalet (AKTA) förpliktigad att betala lön för sjuktiden. En dylik frånvaro från arbetet förbrukar normalt sjukfrånvarodagar med lön. När arbetsgivaren betalar lön för sjuktiden till arbetstagaren har arbetsgivaren rätt att få dagpenning vid smittsam sjukdom.
I privata sektorn beror rätten till lön under sjuktiden på kollektivavtalet som tillämpas. Under isolering betalas lön i överensstämmelse med kollektivavtalen för bl a AVAINTES och den privata sektorns undervisningssektor också när en arbetstagare bara misstänks ha insjuknat i coronaviruset, så länge beslutet om isolering är gjort av en behörig läkare i överensstämmelse med lagen om smittsamma sjukdomar. En dylik frånvaro förbrukar normalt sjukfrånvarodagar med lön. Om ingen lönebetalningsplikt föreligger har arbetstagaren rätt att från FPA få betalat dagpenning vid smittsam sjukdom, vilken motsvarar full lön.
3) Kan en arbetstagare stanna hemma för att sköta ett barn som insjuknat i coronaviruset?
Enligt AKTA har en arbetstagare rätt att stanna hemma och sköta ett sjukt barn under 12 år (tillfällig vårdledighet) i högst fyra arbetsdagar. I överensstämmelse med AKTA har en arbetstagare rätt till lön för 3 kalenderdagar.
I privata sektorn kan tillfällig vårdledighet beviljas för vård av sjukt barn under 10 år. Denna kan fås för högst 4 arbetsdagar åt gången. Om lön för tillfällig vårdledighet har avtalats i kollektivavtalen på lite olika sätt. I exempelvis AVAINTES är de 3 första kalenderdagarna från och med insjuknandet med lön.
Om sjukdomen fortsätter längre har en arbetstagare i enlighet med arbetsavtalslagen rätt till frånvaro av tvingande familjeskäl. Denna frånvarotid är utan lön.
4) Vad händer om en arbetstagare försatts i karantän?
Det är fråga om karantän när en arbetstagare tills vidare är frisk men har smittats eller misstänks ha smittats av coronaviruset.
Om en arbetstagare i överensstämmelse med lagen om smittsamma sjukdomar på beslut av en behörig läkare försatts i karantän har hen enligt exempelvis AKTA eller AVAINTES inte rätt till lön under sjuktiden.
I karantänärenden bör man utreda arbetsplatsens distansarbetspraxis. Om distansarbete inte är möjligt utförs det inte och arbetstagaren har rätt till dagpenning vid smittsam sjukdom. Om distansarbete är möjligt betalas normal lön för tiden distansarbete utförs.
I vissa privata sektorer har man avtalat om lönebetalningsplikt också i karantänfall. Så är det i t ex hälsovårdsbranschens kollektivavtal, det allmänna avtalet och kollektivavtalet för scoutarbetsgivare.
5) Och om en arbetstagares barn försatts i karantän?
I karantänfall har barnet inte insjuknat, men hen har på beslut av en behörig läkare beordrats att stanna hemma för att hindra spridning av sjukdom.
Om en arbetstagares barn under 16 år försatts i karantän och arbetstagaren därför måste vara borta från arbetet har arbetstagaren inte rätt att få lön för sjuktiden, men hen har rätt att få dagpenning vid smittsam sjukdom från FPA i enlighet med lagen om smittsamma sjukdomar.
Också i denna situation betalar FPA dagpenning för smittsam sjukdom bara för verkligt inkomstbortfall. Om distansarbete är möjligt betalas normal lön för tiden distansarbete utförs.
6) Vad händer om en arbetstagare återvänder till Finland från utlandet?
Finlands regering rekommenderar att de som återvänder från epidemiområden bör avtala om tidpunkten för att återvända till arbetet och frånvaron (två veckor). Det är fråga om regeringens rekommendation som det är skäl att följa. Det skulle vara vettigast att ordna det så att arbetstagaren och arbetsgivaren avtalar om distansarbete. Om distansarbete inte är möjligt har arbetstagaren rätt att komma på arbete. Då lönar det sig för arbetstagaren att meddela att hen kommer på arbete. Om arbetsgivaren hindrar detta måste arbetsgivaren betala hem lönen.
7) Kan arbetsgivaren beordra en arbetstagare på semester?
Arbetsgivaren kan beordra en arbetsgivare på semester. Då bör man dock följa anmälningstiderna för semester. I princip bör man meddela om semester en månad på förhand. Om detta inte är möjligt bör man meddela om semestern minst 2 veckor på förhand. Här bör beaktas att semester som ackumulerats under tiden 1.4.2019-31.3.2020 kan beordras att hållas först från och med 2.5.2020. I dagsläget är det möjligt för arbetsgivaren att ensidigt beordra att hålla semestrar som ackumulerats under kvalifikationsåret 1.4.2018-31.3.2019.
8) Kan arbetsgivaren ändra arbetsschemat?
Vid förändring av arbetsschemat bör man sträva till att i första hand avtala med arbetstagarna. Arbetsgivaren kan enligt AKTA ensidigt ändra arbetsschemat bara på motiverade grunder, av vilka förutsätts oförutsägbarhet. I privata sektorn tillämpas oftast arbetstidslagen, enligt vilken en förändring förutsätter vägande skäl. Coronaviruset kan leda till sådana oförutsägbara situationer där en förändring av arbetsschemat kan vara möjlig. Detta bör bedömas skilt från fall till fall.
9) Kan en arbetstagare stanna hemma och sköta sitt barn när skolan är stängd?
Finlands regering beslöt 16.3.2020 att man i t ex grundskolorna i huvudsak övergår till distansundervisning från och med 18.3.2020. Därför är en typisk situation sådan att barnet inte kommer till skolan. Om barnet inte på grund av sin ålder ännu klarar sig ensam hemma utgår lagen från det att arbetsgivaren bör sträva till att ordna arbetet så att arbetstagaren kan bli borta från arbetet. Om en dylik frånvaro bör man skilt avtala med arbetsgivaren. Det är fråga om frånvaro utan lön och inte heller FPA betalar dagpenning vid smittsam sjukdom för dessa situationer.
Också i dessa situationer är det bra att göra distansarbete om arbetsuppgifterna möjliggör det. För distansarbete betalas normal lön. Man kan också avtala med arbetsgivaren om att använda semesterdagar el dyl.
10) Kan arbetstagarna permitteras?
Coronaviruset kan ge ekonomiska följder. Coronaviruset kan vara grund för permittering. Före en permittering bör man hålla samarbetsförhandlingar, efter vilka arbetsgivaren är skyldig att följa anmälningstider för permittering. För AKTA är anmälningstiden för permittering en månad. Enligt arbetsavtalslagen är anmälningstiden för permittering 14 dagar.
11) En arbetstagares arbetsplats stängs på grund av ett beslut från Finlands regering och hen kan därför inte gå på arbete. Har arbetstagaren rätt till ersättningar?
I och med statsrådets beslut övergår bl a skolor i huvudsak till distansundervisning onsdagen 18.3. Exempelvis bibliotek och simhallar stängs helt och hållet. En arbetstagare kan då inte nödvändigtvis komma på arbete.
Om arbetet hindras på grund av brand, exceptionellt naturfenomen eller annat liknande på arbetsplatsen oberoende av arbetstagaren och arbetsgivaren, har en arbetstagare i överensstämmelse med arbetsavtalslagen rätt att få sin lön under tiden för hindret, dock högst för 14 dagar.
Ovan nämnda bestämmelser tillämpas på exempelvis biblioteks, simhallars och skolors personal, som inte har möjlighet till distansarbete och inte heller möjlighet att arbeta på sin egen arbetsplats som en följd av statsrådets beslut.
Då är det efter 14 dagar med lön fråga om en situation jämförbar med permittering och arbetstagaren får rätt till inkomstrelaterad dagpenning. Det är skäl för arbetstagaren att omedelbart – genast vid hinder för arbete – anmäla sig som arbetslös arbetssökande vid TE-byrån.
Rätten till dagpenning börjar då lönebetalningen tar slut och efter en fem dagars självrisktid. Undantagna är situationer där självrisktiden redan förbrukats under det senaste året och dagpenning utbetalats.
12) En arbetsgivare arbetar inom hälsovården och hör till riskgruppen. Hur gå till väga?
Enligt lagen bör arbetsgivaren värna om en arbetstagares arbetarskydd. Enligt arbetarskyddslagen bör arbetsgivaren beakta en arbetstagares personliga egenskaper. I princip berättigar dock inte det att man hör till riskgruppen att man kan vägra arbeta. Om en arbetstagare hör till riskgruppen lönar det sig att ta upp det med arbetsgivaren och företagshälsovården och diskutera om möjligheten att överföras till arbete där risken att stöta på patienter med smittan inte finns.
