Coronan gömde sig långt borta på andra sidan jordklotet och väntade på höstens kyla och julresenärernas aktiva resande från land till land. I början av år 2020 hade redan de första coronasmittorna konstaterats i vårt land, och då började motattacken. Ställen stängdes, ansiktena fick masker, vaccinationer gavs och igen en andra och tredje dos. Arbetet förändrades snabbt till distansarbete i de arbeten där det gick att genomföra, och varje dag informerades om sjuka och döda i olika delar av landet.
Formen för utförande av arbete ändrade för ganska många överraskande snabbt och till och med smärtfritt. De vars närvaro på arbetsplatsen var nödvändig hade masker och andra skydd som belastade ett i övrigt brådskande arbete. Arbetena sköttes dock med beslutsamhet och förväntan att coronan inte lever för evigt.
Arbetena tog också slut för dem vars arbetsplatser stängdes eller öppethållningstider minskades. Man var tvungen att genomföra arbetsarrangemang. Coronan fick till stånd förändringar, och åtminstone indirekt syntes de också i avtalsförhandlingarna.
Avtalsförhandlingarna var redan 2020 tröga, men till slut undertecknades kommunsektorns avtal 27.5.2020. Dessutom uppgjordes ett skilt avtal om hur man förfar när välfärdsområdenas verksamhet inleds 2023 och 180 000 löntagare samtidigt byter arbetsgivare.
Under denna förhandlingsrunda har kraftigare än tidigare betonats motsättningarna mellan olika yrkesgrupper.
I början av 2022 inleddes nya avtalsförhandlingar i kommunsektorn, och de började igen trögt. Precis som med föregående avtalsförhandlingar hamnade man till slut hos riksförlikningsmannen och förlikningsmannens medlingsbud förkastades. Efter detta meddelade riksförlikningsmannen att hen inte kan lösa en konflikt, där parternas syner är så långt ifrån varandra.
Minister Haatainen utsåg på riksförlikningsmannens begäran en förlikningsnämnd. Efter flera veckors arbete gav den ett medlingsbud, som KT (arbetsgivarparten) och två huvudavtalsorganisationer var redo att godkänna.
Efter detta försökte man hitta en förhandlingslösning mellan KT, Jyty, JHL och FOSU, men utan resultat. Förlikningsnämndens ordförande bad ovan nämnda förbunds ordförande diskutera hur man kunde hitta en lösning på förhandlingarna som gått i baklås.
Under denna förhandlingsrunda har kraftigare än tidigare betonats motsättningarna mellan olika yrkesgrupper. På arbetsplatserna är situationen lyckligtvis bättre än på centralnivå, för arbetena sköts med gemensamma krafter och allas arbetsinsats är viktigt för att helheten ska fungera.
Tvister ökar ångesten och belastningen. Det är effektivast att tillsammans hitta det bästa sättet att verka. Coronans mörka skuggor och svartvithet började redan 2020 sprida sig över arbetsmarknaden och -borden och ännu är inte den stund kommen då det svartvita skulle övergå i många färger.
På sociala medier råder tillspetsning samt tänjning och förvrängning av saker. Den som håller mest ljud får alltid önskad publicitet i media. Nu uppskattas påhugg och inte klappar.
Sommaren stundar, sedan blir det höst och snart byter det år. Vi behövs alla och vi förtjänar alla respekt och färger.
Sommarstämning till varje pris!
Marja Lounasmaa
Intressebevakningsdirektör
