Jag åt lunch på en närrestaurang och samtalade med en person vid bordet bredvid. Den gången hade jag själv tid att använda en hel timme på att äta lunch. Situationen för min samtalspartner var en annan, hen hade bråttom, men var glad över att restaurangen som finns i samma hus som arbetsplatsen ger möjlighet till en snabb och smaklig måltid. Vårt samtal koncentrerades på fortsatt brådska och dess orsaker. Den bekanta restaurangägaren anslöt sig till vårt samtal vid sidan av sitt eget arbete och konstaterade att ”brådskan börjar där yrkesfärdigheten slutar”.
Jag fortsatte att fundera på det hen sagt, är det så här och var slutar yrkesfärdigheten för någon som varit länge i arbetslivet? Själv förklarar jag oftast brådska med för stor arbetsbörda i förhållande till användbar tid och personalresurser. Å andra sidan har kunnandet sin egen betydelse. Om kunnandet saknas blir utförandet av arbetet långsammare, brådskan ökar, antalet fel ökar och arbetets produktivitet lider. Konstateras bör att brådskan också börjar där yrkesfärdigheten slutar.
I arbetslivet ändrar kraven på kunnande hela tiden. Förändringar i organisationen och ibruktagande av nya program kräver beredskap att anpassa sig och läras sig nya förfaringssätt. Beklagligt ofta tar man i bruk nya program med för lite orientering och mottagandet sker medan man gör det egentliga arbetet.
En väldigt yrkesskicklig arbetstagare som varit länge i arbetslivet kan på ett ögonblick märka att hen befinner sig i en situation där man knappt alls behärskar det egna arbetet. Reformen, vars avsikt var att försnabba och underlätta arbetet var också en sänksten som orsakade en kontinuerlig känsla av att misslyckas. För vissa leder dylika erfarenheter in på en stig som leder till för tidig pension.
Målet för landets regering är att förlänga arbetskarriärerna i början, mitten och slutet. En förlängning av arbetskarriärerna i slutet kräver också att man upprätthåller kunnandenivån för de som arbetar så att arbetstagarna behärskar sitt arbete ända till sin pensionsålder, möjligtvis också längre. I regeringens program ingår en kontinuerlig inlärningsreform parlamentariskt och i beredning av en trepart, med vilken avsikten är att svara på det kontinuerliga behovet att genom livet utveckla och förnya det egna kunnandet.
Jag tror att en förbättring av arbetsgemenskapernas och arbetstagarnas beredskap att fungera i reform- och förändringssituationer skulle vara en bra grund för ny inlärning. Förhoppningsvis leder den nya reformen till en utveckling av kunnandet för dem i arbete också i praktiken.
