Seta rf:s år började på bästa möjliga sätt när riksdagen godkände translagen. I och med lagen behövs det inte längre något läkarintyg för att juridiskt bekräfta ens kön. Transpersoner får själva besluta om sitt liv.
– Organisationer och övriga medborgaraktörer såsom vi på Seta jobbade i åratal för att lagen skulle gå igenom. På mitt skrivbord var ärendet så gott som dagligen under de senaste sju åren, säger Setas generalsekreterare Kerttu Tarjamo.
Enligt henne visar godkännandet av lagen att saker blir bättre när man agerar.
– Å andra sidan var året i Europa det våldsammaste på tio år för regnbågspersoner.
Tarjamo leder Setas politiska påverkansarbete och ansvarar för organisationens verksamhet. Det finns nu en stor efterfrågan på organisationens kunnande när det gäller sexuell inriktning och könsmångfald.
Allt flera olika instanser från företag till organisationer vill stärka sitt kunnande. Till exempel regnbågsteman inom motion och idrott har blivit relevanta speciellt när det gäller könens mångfald, säger hon.
Kan jag berätta på arbetsplatsen?
Även om regnbågspersoner är mera framme än tidigare talar man enligt Tarjamo ännu ganska lite om deras jämställdhet på arbetsplatserna. Detta leder till osynlighet.
– När en regnbågsperson börjar på en ny arbetsplats funderar hen noga om hen kan berätta om sig själv, sin partner och sin familj. Det finns mycket normer som ansluter sig såväl till kön, parförhållanden som familjer, förklarar Tarjamo.
Regnbågspersonen följer med och hör efter hur arbetsgivaren agerar. Främjar man jämställdhet? Beaktar man minoriteternas behov? Uppmuntrande kan till exempel vara att arbetsgivaren berättar hur man på arbetsplatsen ingriper i eventuell diskriminering.
Tarjamo tror att man i Finland tänker så att här diskrimineras ingen eftersom det inte förekommer några rubriker med grova diskrimineringsfall. Å andra sidan avkriminaliserades homosexualitet först år 1971 och betraktades som en sjukdom ända fram till år 1981.
– Sådant lämnar långa skuggor.
När en regnbågsperson börjar på en ny arbetsplats funderar hen noga om hen kan berätta om sig själv, sin partner och sin familj.
Hon påpekar att arbetsgivaren har en lagenlig skyldighet att främja jämlikhet och jämställdhet. Ledningen bär ansvar för att förstå att det bland människor finns en mångfald oberoende av om den identifieras på arbetsplatsen eller inte.
– Till den högsta ledningen hör att sörja för att man inom organisationen röjer undan hinder så att människorna kan vara sig själva. Det finns en skyldighet att reda ut behoven och vad som borde utvecklas. Förhoppningsvis engagerar man hela arbetsgemenskapen i detta.
Att släppa ur sig homo- eller transvitsar är enligt Tarjamo den mest typiska formen av diskriminering som upplevs på arbetsplatser.
– Arbetsgivaren har en särskild plikt att säkerställa att sådant ofredande inte tillåts, vilket inte hindrar att vem som helst av de anställda kan säga att ”en sådan här diskussion hör inte hemma här”.
I den färskaste undersökningen (2020) från EU:s byrå för grundläggande rättigheter berättade totalt 14 procent av de finländska regnbågssvarspersonerna att de upplevt diskriminering när de sökt arbete eller på sin arbetsplats under det föregående året, medan bland dem som identifierade sig som transpersoner eller intersexuella uppgick siffran till 30 procent.
Tarjamo anser att en arbetsplats där var och en kan vara sig själv är en enorm tillgång.
– När människorna ser att man uppskattar och främjar mångfald skapar det fin trygghet och medför gott till alla.
Utbildning och textslipning
För att fackförbunden ska kunna stödja alla sina medlemmar kräver det enligt Tarjamo att förbunden identifierar människors mångfald.
– Det finns fackförbund där man har ökat medvetenheten och strävat efter att ge förtroendepersonerna utbildning, men man kunde ha mer av detta, anser hon.
Enligt Tarjamo vore det viktigaste att förtroendepersonerna identifierar ofredande och diskriminering och kan ge råd. Eftersom det oftast är fråga om personens utkomst kan det vara en hög tröskel för regnbågspersonen att lyfta fram problemen.
Tarjamo hoppas att fackförbunden ska uppdatera språket i kollektivavtalen till exempel när det gäller avtalstexter i anslutning till nära förhållanden.
– Det finns listor över vad som anses vara en familj. Men om en regnbågspersons familjeförhållanden inte ryms inom de ramarna? Inte är ett barns sjukdom en desto mindre sak om arbetstagaren inte enligt lagens erkänns som förälder.
Det finns listor över vad som anses vara en familj. Men om en regnbågspersons familjeförhållanden inte ryms inom de ramarna?
Och i vilka situationer kan man ta tillfälligt ledigt? Den som håller på att ändra sitt kön behöver sjukledighetsdagar eller eventuellt kortare frånvaroperioder från arbetet.
– Vi kan få ett samtal från en människa som efter könskorrigeringen har använt damernas omklädningsrum. De andra kvinnorna har börjat undvika hen. Alldeles tydligt borde saken ha behandlats på arbetsplatsen på förhand.
Motsättningar sker också i användningen av termer. På Setas webbplats, likaså på Institutet för hälsa och välfärd THL:s webbplats, finns ordlistor som hjälper i mångfalden kring sexualitet och kön.
– Man kan fråga, ”vad vill du att jag ska kalla dig?”
– Man behöver inte bli nervös om någon påpekar om ens ordval. Man kan be om ursäkt och korrigera sitt uttryckssätt. Om det visar sig att man inte har lyssnat är det frustrerande för regnbågspersoner och ger en bild av brist på respekt, säger Tarjamo.
Snart marscherar vi igen
Vid tidpunkten för denna intervju var det inte helt klart om det ska bli en ny regering bestående av samlingspartiet, sannfinländarna, Sfp och kristdemokraterna.
Detta bekymrar Tarjamo. Hon anser att sannfinländarna och kristdemokraterna inte verkar för regnbågspersoners rättigheter.
– Hur gör man politik som sammanhänger med minoriteter? Är framsteg ens möjliga inom lagstiftningen? frågar Tarjamo.
Även om Helsinki Pride till sist godkände endast en del av samlingspartiets organisationer som partner i sommarens evenemang, riktar Seta rf i denna regeringsbas sina förväntningar uttryckligen på samlingspartiet och Sfp.
– Dessa två har människorättsvänliga ledamöter. Jag tänker att statsministerpartiet har en skyldighet att visa om Finland håller fast vid en politik och en verksamhet som främjar de mänskliga rättigheterna.
I samband med förnyandet av translagen var motståndet mot transpersoner ljudligt och i april blev det uppståndelse kring bortdragandet av dokumentären Draq Kids. Tarjamo förväntar sig att dessa syns i sommarens Pride-processioner som ett starkare politiskt budskap.
– I uppståndelsen kring Draq Kids var det inte frågan om att skydda barn utan om hat riktat mot regnbågspersoner, säger hon.
Jag tänker att statsministerpartiet har en skyldighet att visa om Finland håller fast vid en politik och en verksamhet som främjar de mänskliga rättigheterna.
Den av Helsinki Pride organiserade Helsinki Pride 2023 fick ett rekordantal samarbetspartner. Tarjamo hoppas att deras närvaro inte syns endast som en tanke ”Kärlek är kärlek” utan som ett budskap om att alla får synas.
– Jag tänker att uppvisandet av den strategiska avsikten kunde var ett första steg. Vi har rätt att fråga hur det syns i deras egen verksamhet?
Processionerna marscherar den 1 juli. Tarjamo har deltagit i Pride-evenemang i ett tjugotal år, antingen marscherat, frivillig arbetat eller varit ledare för evenemanget.
Det mest gripande har enligt henne varit att längs gatorna se dem som av en eller annan orsak inte vågar komma med.
– De applåderar eller visar på annat sätt hur viktig saken är för dem.
Också fackförbundet Jyty har deltagit i Helsinki Pride i många år och är med också nu tillsammans med andra fackförbund.
Nästa år i maj fyller Seta rf 50 år.
Tarjamo tror att det kommer att synas längs med hela nästa år, även om man ännu inte har hunnit börja planera detaljerna.
– Det är dags att fira! Jag ser bemärkelsedagen i första hand som en fest för människors lust att göra saker och för regnbågsfältets mångfald.
