Först morgonmöte med det egna teamet på kontoret i Kemi centrum och därefter på hembesök till en ålderstigen klient för att bedöma klientens behov av service. Den återstående tiden av Marianne Greus arbetsdag åtgår idag till klientnoteringar och beslut vid datorn.
“Jag försöker stöda de äldre att bo hemma så länge det bara är möjligt genom att erbjuda dem nödvändig service hemma, såsom till exempel hemvård eller stödtjänster”, säger Greus när hon förklarar vad hennes arbetsbeskrivning består av.
Jag försöker stöda de äldre att bo hemma så länge det bara är möjligt genom att erbjuda dem nödvändig service hemma, såsom till exempel hemvård eller stödtjänster.
Greus, som har studerat till socionom (YH), inriktade sig i sina studier i tiderna på arbete med äldre och har arbetat i branschen redan i 17 år. I sitt nuvarande arbete inom den centraliserade bedömningen av servicebehov har hon arbetat sedan år 2017. Tidigare bedömde hon servicebehoven i en större omfattning, men under det senaste året har Greus närmast skött justeringar av de tidsbundna stöden för närståendevård och bedömt nya ansökningar om stöd för närståendevård.
”I och med att välfärdsområdena bildades ändrades kriterierna för beviljande av service som ges i hemmen så att de blev enhetliga inom hela Lapplands område, så jag har granskat klientförhållandena för stödens del. Den lagenliga bedömningen av servicebehovet grundar sig numera på RAI-bedömning med vilken man kartlägger den äldres funktionsförmåga på många områden.”
När servicebehovet för en klient utreds mångprofessionellt kan teamets sjukskötare eller socialarbetare vara med och bedöma ärendet.
“Om klienten till exempel har ett klientförhållande hos funktionshinderservicen kan mitt arbetspar komma från funktionshinderservicen. Jag samarbetar också tätt med minneskoordinatorn”, berättar Greus.
Omsorg om närståendevårdarna
Greus funderar i sitt arbete också mycket på hur närståendevårdarna orkar. Först kartlägger hon naturligtvis att klienten får den hjälp hen behöver av sin närståendevårdare, men också närståendevårdaren behöver stöd för att orka. Det är när allt kommer omkring ändå inte enkelt att föra en älskad partner till intervallvård för att själv få vila även om intervallvården kan förhindra att närståendevårdaren själv drabbas av utmattning.
”Visst blir man ju ödmjuk där på hembesöken när man träffar klienter som har varit gifta i 50, 60 eller till och med 70 år. När pulsen redan slår i samma takt efter ett långt äktenskap, är det inte lätt att föra maken eller makan till vård utanför hemmet.”
När en närståendevårdare blir trött på riktigt, är aktiveringen av servicen mera bara likt konstgjord andning.
Men man klarar sig ändå längre hemma om man tar emot hjälp i tid.
”När en närståendevårdare blir trött på riktigt, är aktiveringen av servicen mera bara likt konstgjord andning”, säger Greus.
Serviceområdet omfattar sex kommuner
Tills vidare har Greus bedömt klienterna i Kemi på samma sätt som tidigare, men det kommer att ske förändringar. Välfärdsområdet förde med sig sydvästra Lapplands serviceområde till vilket utöver Kemi hör Simo, Tervola, Torneå, Övertorneå och Keminmaa och arbete utförs redan över kommungränserna.
”Penningsituationen för välfärdsområdet är svag, så att som sparåtgärder förenklar man bland annat servicestrukturen och specificerar kriterierna för beviljande av service som ges i hemmen.
Ännu vet vi inte hur servicen kommer att förändras i framtiden, men man får hoppas att det på riktigt är till nytta för klienterna”, funderar Greus.
I sitt eget arbete har hon lagt märke till att en del saker har förändrats och blivit ansiktslösa. Tidigare kunde hon ringa sin bekanta lönesekreterare men nu måste hon kontakta förvaltningsteamet.
Greus, som anslöt sig till Jyty i februari 2011, säger sig ha fått god valuta för sina medlemsavgifter, för under hennes förra arbetsgivares tid var hon tvungen att be om hjälp av förtroendemannen.
”Jag upplever att Jyty utgör en fin trygghet också för mig själv i denna föränderliga situation. Man vet ännu inte närmare om de förändringar som kommer att ske i arbetet, men vid behov anlitar man sedan förbundets intressebevakning.”
Det absolut bästa är när det uppstår ett förtroendefullt förhållande med en klient och jag kan hjälpa stöda klienten att klara sig hemma.
I socialbranschen kan också klientsituationerna vara utmanande. Även om man gör sitt bästa är det ändå inte alltid tillräckligt, för alla vill till exempel inte ta emot hjälp. Å andra sidan får man kraft av givande klientmöten i det mentalt belastande arbetet.
”Det absolut bästa är när det uppstår ett förtroendefullt förhållande med en klient och jag kan hjälpa stöda klienten att klara sig hemma. Då vet jag att det är just det här jag vill göra. En trevlig arbetsgemenskap har också väldigt stor betydelse. Vi odlar hurtig humor och tillsammans orkar vi, man behöver inte bära saker ensam.”
