Sanna Marins, 35, karriär inom rikspolitiken har varit brant uppåtstigande: riksdagsledamot 2015, trafik- och kommunikationsminister i juni 2019 och statsminister från december 2019 framåt.
Det kommunala beslutsfattandet har blivit bekant för Marin i Tammerfors stadsfullmäktige. Det första försöket i valet 2008 som 22-åring inbringade 160 röster och in i fullmäktige kom hon i kommunalvalet 2012 med 826 röster. Det verkliga klivet uppåt skedde vid det förra kommunalvalet 2017, då hon fick 5 783 röster. Bakom sig lämnade hon med över tvåtusen rösters marginal Tammerfors borgmästare Anna-Kaisa Ikonen och kommande borgmästare Lauri Lyly.
Av allt att döma är den framgångsrika verksamheten som ordförande för Tammerfors fullmäktige 2013–2017 en förklaring till populariteten.
Svar på frågor i anknytning till vardagen
Standardklagomålet under kommunalval är att ärenden på riksnivå med avsikt blandas samman med lokala ärenden för att få understödet för det egna partiet att öka. I kommunalvalet fattas inga beslut om förtroende för regeringen, om utrikespolitiken eller om EU:s coronastödpaket.
Sanna Marin blir inte irriterad över hopblandningen av teman på riksnivå med valen på kommunal nivå.
– I kommunalvalen fattas på ett mycket konkret sätt beslut i ärenden som inverkar på människornas vardag, såsom servicen inom social- och hälsovården, omsorgen om de äldre, tjänster för barn och unga samt frågor inom sysselsättning och livskraft, räknar Marin upp.
Därför är det enligt henne viktigt att väljarna får svar av fullmäktigekandidaterna på frågor i anslutning till utbildning, närservice, boende, trafik och närmiljö. Å andra sidan höjer Marin blicken också uppåt, ovanom vardagen.
– Kommunerna är i nyckelställning också när det gäller bekämpandet av miljöförändringen. Dessa ärenden är ingalunda små och därför förtjänar de en tillräckligt stor plats i valdebatten.
Marin vill poängtera att det parti som hon representerar strävar efter att bygga upp de framtida kommunerna så att de blir socialt och ekonomiskt samt klimatmässigt och miljömässigt hållbara.
– För oss är kommunalpolitiken en fråga om människor och humanitet.
Kvinnors erfarenhet till heders
I kommunalvalet 2017 blev fler kvinnor än någonsin tidigare invalda i fullmäktige, omkring 39 procent. Kvinnornas andel av kandidaterna och de invalda är fortfarande mindre än vad man kunde förvänta sig med tanke på andelen röster som de fått och andelen uppställda kandidater.
På vilket sätt kunde man främja denna utveckling, en fortsatt ökning av antalet kvinnor?
– Jag anser det vara oerhört viktigt att det bland beslutsfattarna i kommunerna finns människor i alla åldrar, människor med olika bakgrund och livssituation samt människor som representerar olika kön.
– På det sättet kan man säkerställa att man i besluten på bred basis beaktar och förstår olika synvinklar och kommuninvånarnas olika situationer, konstaterar Marin.
Hon ger också ett råd till alla kvinnor som ställt upp som kandidater i kommunalvalet:
– Det lönar sig för den som kandiderar att modigt vara sig själv och föra fram vardagliga saker som är viktiga för kommuninvånarna. Det lönar sig att lita på sin egen sakkunskap när det gäller det vardagliga, med det kommer man långt, säger Marin uppmuntrande.
Hon anser det vara bra att kvinnornas andel av kandidaterna och beslutsfattarna ökar eftersom kvinnorna har stor erfarenhet av och kännedom om den kommunala servicen och många av dem är också anställda vid kommunen.
– Denna sakkunskap behövs i kommunerna och det är skäl att respektera den, säger Marin.
De gamlas fullmäktige?
De ledamöter i fullmäktige som valdes in i kommunalvalet 2017 var i snitt 50-åringar och ordförandena 52-åringar. Är kommunalvalet de gamlas val? Hur ska man få yngre årsklasser att ställa upp i val och att rösta på kandidater som är yngre än 50 år?
– I politiken, som i all samhällelig verksamhet, behövs människor som representerar olika åldrar och olika generationer. Vi behöver dialog och kontinuitet mellan generationerna. Ett förtroende som ges en ung människa bär långt, konstaterar Marin.
Därför anser hon det vara viktigt att unga ställer upp som kandidater och blir valda till ansvarsfulla uppgifter.
På grund av coronakrisen har kommunerna fått mera stöd än på länge. Kommunekonomin har dock redan under många år krisat till sig speciellt via minskningen i kommunal- och samfundsskatterna samt de sjunkande avgiftsinkomsterna. Hur ska man få kommunernas ekonomi att räta till sig efter coronakrisen om och när man återgår till det så kallade normala?
– Ekonomin i kommunerna måste hållas i skick eftersom kommunerna ser till människornas centrala basservice. De har en direkt koppling till kommuninvånarnas välbefinnande och kompetens. Det är viktigt att kommunernas uppgifter och statsandelarna hålls i samklang med varandra.
Bibliotekstjänsterna ger kraft att hålla kvar
Under de senaste åren har man lagt ner bibliotek i synnerhet i små kommuner. Hur ser du på biblioteksväsendet i framtidens Finland?
– Biblioteken utgör centrum för kunskap och kultur och möjliggör en jämlik bildning. Jag tänker som så att man fortgående kan utveckla dem också med tanke på nya samhälleliga behov samt ett livslångt lärande, konstaterar Marin.
Enligt henne kan man parallellt med utlåningsverksamheten hämta in nya slag av gemensamma arbets- och studierum. Å andra sidan förändras inte bibliotekens roll bland basserviceformerna, utan de ska var lätt och jämlikt tillgängliga för människorna.
– Dessutom har allt fler hittat bibliotekens nättjänster under coronakrisen. Användningen av digitalt material kommer att fortsätta också efter krisen, tror Marin.
Utöver biblioteken har Jyty velat lyfta fram ungdomsarbetet som en stärkande kvarhållningsfaktor för kommunerna. Hur ska det gå för den så kallade uppsökande ungdomsverksamheten som i många kommuner av sparsamhetsskäl har körts ner under de senaste åren? Hur ska vi förhindra en upprepning av följderna av depressionen på 1990-talet för de unga?
– Coronakrisen har inverkat på välbefinnandet för barn och unga på många sätt. Därför är det viktigt att man vid återuppbyggnaden av samhället efter krisen fäster särskild uppmärksamhet vid barnens och de ungas ställning. Vi behöver resurser för såväl utbildning, stöd för familjer som för mentalvårdstjänster, säger Marin.
Enligt henne har regeringen betonat att man inte får köra ner tjänsterna för barn och unga mitt under krisen.
– Regeringen har också mycket bestämt låtit kommunerna förstå att man inte ska permittera eller säga upp anställda i detta också i övrigt svåra läge, konstaterar Sanna Marin.
