I Finland har speciellt företagen framhållit påståendet att vi i vårt land har en klart kortare årlig arbetstid jämfört med bl a konkurrentländerna. En färsk publikation från EU-ländernas forskningsinstitut Eurofound visar dock något annat.
Årsarbetstiden var i medeltal i Finland år 2018 1 702,4 timmar. Exempelvis i Frankrike var motsvarande timantal 1 602 timmar, i Danmark 1635,4, i Sverige 1654,7 och i Tyskland 1 666,3. I Finlands arbetstid ingår det mycket omtalade 24 timmars tillägget från kiky-avtalet från början av år 2017.
Om och förhoppningsvis när kiky-timmarna begravs under den pågående förhandlingsrundan, vilket också Jyty har krävt, sjunker årsarbetstiden till 1 678 timmar. Det skulle alltså fortfarande vara fler än bl a de uppräknade EU-länderna.
I Finland har kiky-avtalets timmar utvecklats till en stor principiell fråga. Orsaken är klar: det är en fråga om jämlikhet. I teknologiindustrin avlägsnades redan nämnda 24 timmar, och i det nya avtalet registrerades ett arbetstidsförsök, som möjliggör en förlängning av arbetstiden på maximalt 170 timmar i året genom lokalt avtalande.
Förlängningen av den årliga arbetstiden med 24 timmar, vilken trädde i kraft i början av år 2017, ansågs vid tidpunkten då avtalet gjordes gälla för majoriteten av arbetstagarna. Dess förverkligande i praktiken varierade dock ganska ordentligt såväl i kommunerna som i den privata sektorn.
På många arbetsplatser tog man i bruk en förlängning på en halv timme per vecka eller sex minuter per dag. På vissa arbetsplatser användes kikyn till motion, andra satsade på utbildning och planering. Vissa begravde kiky-timmarna omedelbart. Kavalkaden av alternativ var stor.
En arbetskraftsenkät som Statistikcentralen utfört avslöjar att en regelbunden förlängning av arbetstiden riktades speciellt mot kvinnodominerade branscher, bl a social- och hälsovårdssektorerna samt övriga arbetsplatsen inom den offentliga sektorn.
Jyty, såsom andra förbund som håller avtalsförhandlingar, har utgått från att tiden för s k gratis talkoarbete är över nu och kiky-förlängningen får ta slut. Eller att man, om man besluter att fortsätta med den, måste betala full ersättning utöver avtalsförhöjningarna. Priset för 24 timmar har räknats till 1,4 %.
För branscherna som Jyty representerar kräver Jyty bättre förhöjningar än exempelvis industribranscherna och ett löneprogram för flera år bara av det enkla skälet att löneskillnaderna mellan de kvinno- och mansdominerade branscherna måste kunna överbyggas. Såsom övriga organisationer i den offentliga sektorn är Jyty också en av de mest kvinnodominerade med en andel på 84 %.
Förutom att vårt förhöjningskrav är en jämställdhetsfråga är det också en fråga om rättvisa. Den offentliga branschens förbund har under de senaste tre åren satt fart på Finlands ekonomiska tillväxt mer än andra, bl a på grund av nedskärningen av semesterpenningen med en tredjedel. Och den körde ju Sipiläs regering igenom för åren 2017-2019 som en följd av hoten om tvångslagar. Det är också skäl att minnas att i kiky-avtalet fick löntagarna som en extra börda på sig att betala en del av arbetsgivarnas socialskyddsavgifter.
Vi färdas nu på avtalandets väg, men…! Visst är också stridsåtgärder möjliga. Och åtgärder har vidtagits för det.
Kari Hietamäki
Chefredaktör
