På svenska
20.06.2019

Vettig arbetsfördelning bör beaktas i sote-reformen

Text: Marja Lounasmaa, Jytys intressebevakningsdirektör

Det pågår en bred diskussion om riktningen för förnyelsen av social- och hälsovårdens verksamhet också efter riksdagsvalet. Tillgängligheten av tjänsterna i landets olika delar, att tygla kostnadsstegringen och en tillräckligt stor personal är saker som dominerar diskussionen.

I alla sammanhang talar man om att effektivera verksamheten. Till effektiveringen av social- och hälsovårdens verksamhet hör att arbetet utförs av den personal som har den lämpligaste utbildningen, det bästa kunnandet och den bästa erfarenheten för ifrågavarande arbete. Arbetsfördelningen mellan alla yrkesgrupper bör uppdateras. Nedan några exempel på ett par grupper, som inverkar stort på social och hälsovårdens smärtpunkter om deras arbetsuppgifter görs vettigare.

Hälsovårdens sekreterare och avdelningssekreterare

Sjukhusens hälsovårdssekreterare och avdelningssekreterare har i åratal utfört arbete på bl a patientdatasystemen. Digitaliseringen och den elektroniska ärendehanteringen har nu kraftigt förändrat arbetsbilden för hälsovårdens personal. Arbetsmetoder, redskap och material ändras till stor del till digital form och den elektroniska ärendehanteringen utvecklas. Besvärliga datasystem tar kännbart av läkarnas arbetstid, som hör till mottagningen och patienterna. Det går exempelvis mycket tid till registrering och upprätthållande av patientuppgifterna.

För dem som inom hälsovården fungerar som sekreterare och avdelningssekreterare bör man skapa en sådan ny utbildning, där man förenar kunnandet för såväl hälsovården som sekreterar- och administrationsarbetet. Speciell uppmärksamhet bör fästas vid de digitala kunnandebehoven.

Genom dessa åtgärder kan man minska att en allt större del av läkarnas och skötarnas arbetsuppgifter går till annat än patient- och vårdarbetet. Det är inte vettigt, och inte heller trevligt ur personalens synvinkel, att man inte använder hälsovårdssekreterarnas och avdelningssekreterarnas arbetsinsats på bästa möjliga sätt med tanke på att man samtidigt skulle få mer tid för patient- och vårdarbetet.

Socionomer

Enligt Yrkesbarometern för år 2019 är det just nu brist på bl a barnträdgårdslärare, socialarbetsspecialister, sjukskötare och närvårdare. Denna arbetskraftsbrist kunde underlättas genom att noggrannare tänka igenom arbetsfördelningen och öka den assisterande personalen.

Det skulle också vara skäl att i den närmaste framtiden justera behörighetskraven. Exempelvis är inte socionomer som avlagt en högre yrkeshögskoleexamen (Master) behöriga att sköta en socialarbetares uppgifter, även om det i praktiken inte finns tillräckligt med behöriga socialarbetare. Situationen kommer bara att bli värre när förändringarna i barnskyddslagen träder i kraft 1.1.2020, när man bekräftar att åldersgränsen stiger till 25 år för rätt till exempelvis bra övervakning och eftervård för barn som placerats utanför hemmet. Socionomernas (Master) roll bör göras klarare.

Jytys ovan nämnda syner har förmedlats till dem som deltar i regeringsförhandlingarna, men vi påminner också genom denna artikel sote-beredarna om vikten av vettig arbetsfördelning!

 

Jaa artikkeli

Kommentoi

Sähköpostiosoitettasi ei julkaista. Pakolliset kentät on merkitty tähdellä.