Yle Historia publicerar på Instagram tidningsurklipp från gångna år, i slutet av augusti en nyhet i tidningen Työläisnainen från år 1914. Där berättades om Gora Anderson, en amerikansk kvinna, som i tio år låtsades vara man. Enligt den tidens standard var det fråga om ett brott och Anderson anhölls. Hon berättade att lönen var hennes motiv. Anderson hade börjat föreställa en man när hon märkte att männen betalas dubbelt högre lön än kvinnor för samma arbete.
Detta alltså år 1914. År 2021 är mannens euro fortfarande större än kvinnans. Kvinnornas lönedag – dagen då kvinnornas lönebetalning beräkningsmässigt slutar för ett år – är i månadsskiftet oktober-november, och det har inte märkbart senarelagts genom åren. Löneskillnaden mellan kvinnor och män är och förblir.
Löneskillnaden beror på många saker. Utbildningen förklarar det inte, för kvinnorna i Finland är mer utbildade än männen. Yrkena i Finland är fortsättningsvis könssegregerade, men utöver det finns också kvar en oförklarlig löneskillnad, som man pratar om när man ser till lönen för män och kvinnor som är i samma ålder, lika utbildade och verkar i samma uppgifter.
Att avlägsna de oförklarliga löneskillnaderna förutsätter löneöppenhet.
Lönejämställdhet är en viktig del av ett demokratiskt, icke-diskriminerande samhälle. För att förverkliga den bör man jobba aktivt. Att avlägsna de oförklarliga löneskillnaderna förutsätter löneöppenhet. Det är svårt att ta itu med missförhållanden om inte ens personalens representant får information om lönerna. Informationstillgången bör främjas genom lag- och kanske också kollektivavtalsförändringar.
Avtalssystemet håller på att upplösas, och det är ingen god nyhet för lönejämställdheten. Branscherna sköter sina egna avtal. I det centraliserade avtalssystemet hade arbetstagarna lättare att köra borttagandet av de missförhållanden de gemensamt upplevde.
Fackförbundet borde alltså se till att arbetsgivarsidan inte ensam får bestämma avtalsförhandlingarnas innehåll. Ett främjande av de gemensamma målen – såsom lönejämställdhet – kräver samarbete och koordination mellan förbunden också under den kommande avtalsrundan.
Det finns ingen finländsk modell för löneförhöjningar, och någon löneförhöjningsbuffert har inte fastslagits på förhand. Pressen på lönejusteringar finns i alla yrkesgrupper, men speciellt i de lågavlönade kvinnodominerade branscherna, som mången Jyty-medlem representerar. En rättvis lön är dock inte bara en man-kvinno-fråga. Man bör klara sig på lönen oberoende av kön eller vilken bransch man arbetar i.
Jonna Voima
Jytys ordförande
