Innan vi låter kommunministern från Kotka komma åt att lösa kommunernas historiska ekonomiska knut frågar vi hur en idealisk framtida kommun enligt henne ska se ut.
För det första är det enligt Sirpa Paatero en livskraftig helhet där människorna trivs och mår bra.
Den är enligt Paatero en kommun som i huvudsak med egna skatteintäkter och i egen regi producerar basservicen för kommuninvånarna från rådgivning till hälsovårdscentral och från skolor till bibliotek och småbarnspedagogik.
Samtidigt erbjuder den företag möjligheter att etablera sig i kommunen.
Nu förefaller vägen till denna idyll att vara lång för många kommuner.
Långtidsproblem
Varför är den ekonomiska krisen i kommunerna nu så djup som den är? Sirpa Paatero går in på problemet i sitt arbetsrum på finansministeriet vid Senatstorget.
Det finns inte bara en orsak. Omständigheterna har förändrats under loppet av en längre tid, inleder Paatero.
Först flyttar folk bort från kommunerna och för få barn föds. Framförallt har kostnaderna för social- och hälsovård stigit mer än vad man räknat med.
– Inte heller detta har skett precis nu. Ganska många av oss kommunala beslutsfattare har vaknat upp till verkligheten när en tilläggsräkning från sjukvårdsdistriktet alltid kommer i november, säger Paatero.
För det tredje visar Paatero på de nedskärningar på över 800 miljoner euro som gjorts i kommunernas statsandelar under den föregående regeringsperioden.
Å andra sidan har arbetslösheten förbättrats i kommunerna men kommunernas skatteintäkter har inte ökat eftersom de som fått arbete har varit skattebetalare med en lägre lönenivå.
Därtill har behovet av service ökat i kommunerna på grund av att befolkningen åldras.
– På grund av allt detta befinner vi oss i en ekvation där antalet kommuner med negativt årsbidrag i år uppskattas till 128, då de i fjol var 43. Förhöjning enligt prövning av statsandelarna har sökts av 89 kommuner, räknar Paatero upp.
Det finns 311 kommuner i Finland.
En heltäckande utredning över lägesbilden i kommunerna är under arbete på finansministeriet. Publiceringen av de första resultaten har utlovats till början av nästa år.
”Skattehöjning hjälper inte långt”
Knappt 50 kommuner eller samkommuner söker inbesparingar via samarbetsförhandlingar. Nästan hundra kommuner höjer eventuellt kommunalskatten nästa år. De exakta siffrorna får vi i slutet av november.
– Båda dessa vägar är besvärliga. Samarbetsförhandlingar är besvärliga eftersom kommunerna verkställer lagstadgade uppgifter och dem kan man inte bara minska på, säger Paatero.
Hon tycker det är obegripligt att man vill minska på antalet anställda vid social- och hälsovården samtidigt som där tvärtom råder en allt större brist på personal.
Paatero fortsätter att en höjning av kommunalskatten inte löser små kommuners situation för en längre tid. Man försöker nu fundera ut lämpliga åtgärder för kommuner av olika storlek och för regioner av olika art.
– Jag hoppas att man i kommunerna kunde se bortom denna situation så att man inte kör ner alltsammans!
– Om vi kunde ändra kursen så att kommunerna i framtiden kunde klara sig lite bättre ekonomiskt, förklarar Paatero.
Hon är rädd för att man inte får arbetstagare till den offentliga sektorn om det hela tiden svävar en rädsla för uppsägning över den.
– Inte heller permitteringar för med sig inbesparingar. När det är fråga om lagstadgade åtgärder görs arbetet sedan på övertid, eller leder i skolorna till att nivån på undervisningen blir svagare.
Staten försöker hjälpa kommunerna såväl akut som under en längre tidsperiod.
Kommunerna får 1,1 miljarder euro i akut statsandelshjälp för sin basservice och av denna summa anvisas 237 miljoner euro till kommunerna redan i år. Med dessa pengar reparerar man den föregående regeringens nedskärningar.
Därutöver lovar man att till hundra procent ersätta de av kommunernas ytterligare utvidgade uppgifter som skrivits in i regeringsprogrammet.
”Vårdreformen är inte avgörande”
Mycket hopp har laddats i vårdreformen som Antti Rinnes regering i sin tur lovar att åstadkomma.
– Social- och hälsovårdssamkommuner har redan bildats i över tio regioner. Eftersom man hela tiden väntat på en vårdreformslösning har det lett till att kommunerna inte har kunnat utveckla sin egen verksamhet, beskriver Paatero följderna.
Hon varnar för att tro att vårdreformen löser alla problem.
– Det existerar inga nya pengar! Social- och hälsovårdslandskapen utgör inte en lösning på problemen så att man ingenting behöver göra. Finansieringen tas från kommunernas statsandelar och delvis från kommunernas skatteintäkter. På så sätt kan man stärka tjänsteorganisatören och tjänsteproducenterna inom social- och hälsovårdsservicen.
Paatero tror att kommunerna kommer att få inbesparingar bland annat via tekniska lösningar som skapas med hjälp av digitalisering. När till exempel ärenden inte behöver antecknas många gånger frigörs tid för arbete som görs tillsammans med människor.
Dock hoppas också det nya regeringsprogrammet också att kommuner frivilligt går samman.
Paatero vågar inte tänka högt på hur många – eller snarare – hur få kommuner det borde finnas. Hon hoppas att man i regionerna ska fundera på sammanslagningar.
Hon gläds över Ålands exempel: målet för landskapet är att komma ner till 4 kommuner i stället för de nuvarande 16 före år 2022.
– Jag har träffat mina kollegor i grannländerna och överallt funderar man på samma saker kring antalet kommuner och kommunernas uppgifter.
Utredning om kommunernas uppgifter
Kommunministern åker flitigt runt i Finland. Under sina kommunbesök har Paatero stött på väldigt olika viljor och förmågor att förnya sig.
– Det är underbart att besöka en kommun där både tjänstemannaledningen och förtroendemannaledningen är av åsikten att ”nu håller vi på att göra någonting nytt”.
– Sedan finns det kommuner där den ekonomiska krisen är så djup att den enda fråga som ministern får är: ”kan ni ge mera pengar?”, berättar Paatero.
Hon har inte någon färdig åsikt om ifall den borgmästarmodell som några städer har tagit i bruk är bättre än en modell som grundar sig på en tjänstemannaledning.
– Det har jag förstått och erkänt att åtminstone i de större kommunerna behöver vi en stadsstyrelseordförande på deltid eller på heltid. Posten är allt mer som ett arbete.
Vilka uppgifter eller skyldigheter kunde man avstå från i kommunerna? Saken har undersökts men enligt Paatero har man märkt att inbesparingarna inte är märkbara.
– En sådan diskussion vill jag inte veta av att ärenden som borde skötas i kommunerna flyttas över till staten, säger Paatero.
Hon anser att den utredning är bra som inleddes i våras om huruvida det enligt grundlagen är möjligt att olika kommuner har olika ansvar och uppgifter. Utredningen blir klar i år.
– Efter det kan vi göra en politisk bedömning av om det är förnuftigt. Realismen är redan nu den att alla kommuner inte utför samma uppgifter eftersom vissa uppgifter ofta sköts av en annan kommun.
Ministern stolt över att höra till den offentliga sektorn
Ett budskap har Paatero som minister velat föra fram såväl inom statsförvaltningen som på kommunsidan.
Hon tycker det är förskräckligt att en del måste fundera på om de vågar säga att de arbetar inom den offentliga sektorn. Den offentliga sektorns arbete har skällts på i alltför många år enligt henne.
– Det sägs att ”de håller nu på med sådan där byråkrati”, eller ”de kommunalt anställda är lata”, eller att ”de har långa semestrar”. Ändå förväntas det att alla gör ett supergott arbete, förundrar sig Paatero.
Enligt henne ska människor få vara stolta över att de arbetar i den offentliga sektorn.
– Vi utgår ifrån att vår offentliga förvaltning är bäst i världen. Den är tillförlitlig. Den tjänar människorna och gör allt för att främja allas verksamhet. Därför önskar jag att de anställda i den offentliga sektorn ska kunna känna att de är stolta över vad de gör.
– Jag är det åtminstone, utropar Paatero. ✦
