De sociala mediernas betydelse som en oönskad motor för att få stora människomassor i rörelse konkretiserades i USA i januari mer än någonsin tidigare underblåst av president Donald Trump. Motsvarande exempel på användning av sociala medier som massupphetsning finns idag tyvärr att skåda på alltfler håll i världen.
Some-kanalerna, bl a Twitter och Facebook, har alltmer blivit ett slagfält för konfrontation av åsikter, där det är allt svårare att skilja på fakta och fiktion, alltså lögn, utan den krävda förmågan att läsa media.
Senast Trumps fyra år vid makten har för sin egen del visat behovet av en reglering av sociala medier. Visserligen finns det regler för uppförande i some, men modereringen har stannat på halva vägen. Tröskeln att ta itu med kommunikation av fejknyhetstyp har varit sällsynt hög för bl a flera statsöverhuvuden, och man har sett mellan fingrarna alltför länge. Ansvar och yttrandefrihet har inte mötts.
Grogrunden för spridning av direkta lögner genom att kontinuerligt upprepa dem igen och igen har varit god bara lögnerna har upprepats tillräckligt ofta. Lögnen har blivit sanning. Psykologerna kallar det för skenverklighetseffekt.
Mediaanalfabetism och brist på riktig information öppnar en kanal för lögner och rykten.
Mediaanalfabetism och brist på riktig information öppnar en kanal för lögner och rykten, som tyvärr sedan fyller de sociala mediernas informationsutrymme.
Fejknyheter sprids speciellt under denna coronavirustid som ett virus om och när det saknas färdighet att analysera meddelandenas tillförlitlighet och motiv. Enligt forskare skulle förmågan att analysera betydligt underlätta samhällets goda civilisationsbas.
I den nya redogörelsen för Finlands utrikes- och säkerhetspolitik förekommer ofta ordet hybridinverkan. Den innehåller också spridande av desinformation. Enligt redogörelsen ”betonar förändringen av verksamhetsmiljön behovet av ett informationsförsvar, dvs att rätta fel information och att säkra informationens integritet för en bred utveckling”.
Tyvärr sprids desinformation allt oftare av utöver de nationella aktörerna också av utländska trollarméer, vars position verkar bli allt starkare hela tiden. Trollarna tar sig lätt över somes landgränser. Spridandet av desinformation om motstånd mot coronavaccinet är bara ett exempel på detta. Målet är varken mer eller mindre än att öka motsättningarna och förvirringen och att öka misstron mot myndigheterna.
Rubriken i min ledare om sociala medier som påverkningskanal i Jyty-tidningens novembernummer var ”Du och jag är some-påverkare”.
Det är klart att de sociala medierna behöver sina egna regler. I some-riktlinjerna uppmuntrar vi Jyty-medlemmarna att bekanta sig med sociala medier och där verka aktivt och påverka. Vi påminner också våra medlemmar att där verka respektfullt och uppskattande mot andra, för i some kan stormarna lätt gå för långt. Bara genom att följa gemensamma spelregler och genom att hålla sig till sanningen på some-vågorna kan man segla i gynnsamma vindar och njuta av resan. I en konstruktiv anda.
