I Finland trädde i augusti familjereformen i kraft, genom vilken man strävar efter en mer jämställd fördelning av familjeledigheterna mellan föräldrarna samt en jämställd behandling av olika familjeformer. Även om Finland anses vara ett rätt jämställt land, fördelas familjeledigheterna hos oss fortfarande väldigt ojämnt: mammornas andel av familjeledigheterna är ungefär 90 %. Detta inverkar för sin del på jämställdheten i arbetslivet (eller snarare ojämställdheten): graviditets- och familjeledighetsdiskriminering som upplevs av kvinnor är beklagligt allmän, och långa familjeledigheter har också ansetts inverka på kvinnors löne- och karriärutveckling.
Enligt det nya familjeledighetssystemet har mammorna rätt till en 40 dagar lång graviditetspenningperiod. Dessutom har båda föräldrarna (såtillvida det i familjen finns två föräldrar) vardera rätt till en 7 månader lång föräldraledighet. Av denna kan bara en del överföras till den andra föräldern. Med dessa ”öronmärkta” ledigheter strävar man till att pappornas familjeledighetsandel ska öka – erfarenheter från de övriga nordiska länderna visar att de till papporna kvoterade ledigheterna inverkar på att de också håller ledigt.
Lagstadgeförändringarna ensamma korrigerar dock inte den ojämlika fördelningen av familjeledigheterna. Lönen för familjeledigheterna baserar sig på kollektivavtal, så de borde stöda jämlika familjeledigheter. Tidigare har mammornas familjeledighet med lön varit betydligt längre än pappaledighet med lön, men det går inte längre för sig: eftersom den nya föräldraledigheten betraktas som samma oberoende av vem som använder sig av den bör tiden med lön vara lika lång för pappor som mammor.
Visar ledningen exempel genom att själv ta familjeledigt?
För Jyty är det viktigt att man senast i denna förhandlingsrunda får jämställda bestämmelser om lön för familjeledigheter i kollektivavtalen. Här har man också lyckats: i alla avtal vi godkänt betalas för föräldraledigheterna lön för 32 vardagar oavsett om mamma eller pappa håller ledigt. Dessutom betalas mammorna lön för 40 vardagar under graviditetspenningperioden.
Tyvärr har man inte förfarit lika på hela arbetsmarknaden. För en jämställd fördelning av familjeledigheter spelar de mansdominerade branscherna en nyckelroll, men för dem har avtalandet till dessa delar bara kommit halvvägs. Är det en fråga om pengar eller attityd – kanske båda, beroende på bransch.
När lagstiftningen och kollektivavtalsbestämmelserna kommit i ordning kan blicken riktas mot arbetsplatserna. I sista hand avgörs på arbetsplatserna huruvida pappornas familjeledighetsandel ökar. Hurdan är attitydstämningen på arbetsplatsen – förhåller man sig till familjeledigheterna som en ”mammors grej” eller uppmuntras papporna att hålla familjeledigt? Anställs en vikarie för en pappa som tar familjeledigt eller utgår man från att han utför arbete också under ledigheten? Visar ledningen exempel genom att själv ta familjeledigt?
Alltför ofta hör man att arbetsgivarna skuldbelägger pappor som vill ta familjeledigt och tillbringa tid med sina barn. Lyckligtvis finns också motsatta exempel: på mången arbetsplats har man förstått att en familjevänlig arbetsplats är en konkurrensfördel för arbetsgivaren – den ökar arbetshälsan och förbindelsen till arbetsgivaren.
Barn och familjer såväl som hela samhället drar nytta av ett familjevänligt arbetsliv!
Jukka Maarianvaara
Intressebevakningsdirektör
