Jag lärde mig läsa som femåring. Min storebror hade läst flitigt åt mig tills jag tröttnade och beslöt att lära mig läsa själv. Min storasyster lovade mig ett eget bibliotekskort som belöning för läskunnighet. Jag blev genast en flitig biblioteksbesökare, för vi hade inte så många böcker hemma. Jag är mina syskon evigt tacksam för att de inspirerade mig att bli läsare.
Det som fascinerar mig i böckerna är hurdana nya världar de öppnar för mig. De är också ett utmärkt sätt att slappna av. Oftast slukar jag deckare – de nordiska är mina favoriter. Ibland längtar jag efter positiva berättelser där allt slutar gott. Då kanske jag läser någon som Jojo Moyes. Eller Kalle Ankas pocketböcker som jag aldrig tröttnar på. Faktaböckerna igen har varit en viktig allmänbildare, också när jag inte studerat. Min stora bokhylla är överfylld av böcker, men jag är fortfarande en flitig biblioteksbesökare.
Läskunnigheten har varit finländarnas trumfkort i världen. Redan i skiftet av 1800- och 1900-talet då finländarna emigrerade till Amerika uppskattades deras läs- och skrivkunnighet i det nya landet. Exempelvis på byggarbetsplatserna blev finländarna ofta arbetsledare för att de kunde läsa och på så sätt också tolka byggnadsritningarna till skillnad från andra invandrare. I hemlandet erbjöd den ambulerande skolan och senare folkskolan utbildning till alla finländska barn oberoende av förmögenhet.
Finland har år efter år klarat sig i de internationella Pisa-undersökningarna. Ute i världen har man förundrat sig över det finska miraklet, skolan har till och med blivit en exportvara. Men nu har det hänt något med läskunnigheten. Alla som går ut grundskolan kan inte läsa, åtminstone inte bra. Det är ett pojkproblem. Av dem läser två tredjedelar bara om de måste. Hur kommer de att klara sig i fortsatta studier eller arbetslivet?
För att öka de ungas läsiver donerade Jyty i början av året pengar för att få arbetslösa unga på jobb i biblioteken för att utveckla barnens läskunnighet. Vår kampanj fick bra feedback och man hoppas på en fortsättning. Det gör det samma vad man läser, bara man läser. Beroende på texten är läsandet avslappnande, ger grogrund för fantasin, ger något att tänka på och sätter igång hjärnan. Läskunnigheten kan hållas uppe fast genom att läsa denna tidning. Jyty-tidningen fyller 70 år i år. Under den tiden har tidningens läsare erbjudits olika typer av artiklar och läspaket.
Jag önskar vår tidning många goda år framöver och läsarna en fridfull jultid, som berikas av böcker!
Maija Pihlajamäki
Jytys ordförande
